Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas som om denna ensamt vore hufvudsaken, men förhållandena
äro i själfva verket sådana, att det nordliga Sveriges urskogar helt
säkert ännu länge skulle hafva stått orörda, om vi icke i våra
floder ägt möjligheter till ett billigt och snabbt transportmedel för
det virke, som växer uppe på höjder och i dalar inom Sveriges
vidsträckta land med dettas i de inre delarna så fåtaliga och
spridda befolkning.
Sverige är, såsom bekant, i väsentlig mån ett skogsland. Vår
officiella statistik, hvilken dock på detta område är ytterst bristfällig,
säger, att 48,6 % af landets yta är skogtäckt.1 Låt vara att detta tal
kan vara felaktigt rätt många procent i ena eller andra riktningen, är
det dock ovedersägligt, att de områden, som ligga öfver det forna
gla-ciala hafvets gräns, således öfver lerornas område, endast i mindre
omfattning bjuda jordbrukaren ett tjänligt underlag för hans syften
men väl åt skogen en mången gång ypperlig och sällan dålig växplats
på moränernas stenfyllda mark. Det är inom de mycket stora
vidder, där naturliga förutsättningar för en tättboende
jordbrukarbefolkning och en hos denna småningom skeende kapitalbildning,
hvilken möjliggör byggandet af mekaniska transportmedel, icke äro till
finnandes, som de naturliga transportmedlen, flottlederna, blifvit
den väsentliga och afgörande faktorn för skogsbrukets uppkomst
och utveckling. Inom landets mellersta och sydligare delar har
emellertid flottningen motverkats däraf, att vattendragen i dessa trakter
med en mera tät befolkning sedan gammalt äro utbyggda med ett
stort antal kvarnar, sågar, fiskeanordningar m. m., hvilka i hög
grad försvåra virkestransporten och, om de skola kringgås, fordra
dyrbara extra vattenbyggnader samt som oftast
skadeersättningar.
Det är för Nordsveriges vidkommande ett i hög grad
beaktans-värdt kulturgeografiskt förhållande, att tätare bebyggelse,
kapitalbildning och därmed följande vattenbyggnader i stort sedt tillhöra
tiden efter skogshandteringens uppkomst och flottledernas öppnande,
hvadan vid t. ex. nu pågående utbyggande af vattenfallen hänsyn
måste tas till flottningen. Hade det senare skett fôre flottledernas
ordnande, skulle helt säkert aldrig det nordsvenska flottledsnätet
kunnat uppkomma. Inom det Småländska höglandet och vidliggande
kustområde har flodernas industrianvändning kommit först, och ehuru
1 Jfr Sveriges Land och Folk, sid. 445. Stockholm 1901. — IG. Sundberg,
Aperçus statistiques internationaux (Stockholm 1906), uppgifves skogen till 46.9 % af
totalarealen och till 51 % af landets markyta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
