Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka observationerna härstamma, sådant, att den
nederbörds-rikaste delen af flodernas vattenområden, nämligen fjällen i väster,
i själfva verket ej bland dem finns representerad.
Hvad ofvanstående siffror sålunda ge, är en ungefärlig
föreställning om de minsta nederbördsmängder, som komma själfva
skogsregionen till del. Det är från denna, som drifkraften för
flottningen i flertalet bivatten samt i de halfstora och små älfvarna
stammar. För hufvudälfvarna ha vi emellertid ytterligare att
påräkna en i dessa tal icke redovisad vattenkvantitet, hvilken
tillföres från fjällens högre delar, och om hvilken strax skall talas.
Äfven om man antar det sannolika felet i ofvannämnda siffror
vara io à 15 %, visa de dock, att nederbörden tilltager inom öfre
Sveriges vattenområden från norr mot söder, och detta i den betydande
grad, att inom ett land med så likformig geologisk och topografisk
byggnad och ej större skillnad i värmeförhållandena än norra Sverige
olikheterna måste anses utöfva ett mycket afsevärdt inflytande på
flottn ingens gång.
Utjämnande till de nordligare flodområdenas fördel inverkar det
förhållandet, att de högsta och vidsträcktaste fjällen äro belägna
inom deras källområden. Vi skola nu tillse hvad som är bekant
angående nederbörden inom dessa.
Dess värre har det i vårt land helt och hållet öfverlämnats
åt enskildt vetenskapligt initiativ att undersöka föreliggande från så
många äfven praktiska synpunkter viktiga fråga, och detta har
naturligen ej mäktat nöjaktigt utreda, huru stort fjällens tillskott
för flodernas vattenförseende i själfva verket är. Genom Axel
Hambergs undersökningar i Sarekfjällen ha vi emellertid fått veta,
att det rör sig om en mycket betydande nederbörd, åtminstone
inom de högre och västligare belägna fjällen. Såsom exempel må
anföras de af honom funna ungefarliga talen för tiden 1 sept. 1899
—i sept. 1900:1
i Sarek ........ i 530 m. ö. h. c. 3 000 mm.
> » ........ i 050 » » » 900 »
> Kvikkjokk.... 336 » » » 750 »
1 Ymer 21 (1901), sid. 253. — Dessa nederbördsmätningar äro visserligen enligt prof.
Hambergs egen uppfattning ej säkra, då det varit omöjligt finna en tillfredsställande
metod att mäta vinternederbörden i högfjällen, men då de stämma dels med afrinningen
från området, dels med de säkra mätningar af sommarnederbörden, som utförts, må de
här anföras för att gifva en föreställning om beloppens ungefarliga storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
