Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svagt fall i vattenståndet antyder de bägge »floderna», medan 1904
vattenståndet alltjämt steg, liksom 1906 vid Urnans utlopp, ehuru
där ännu mera våldsamt.
Det får emellertid ej förbises, att det ej är maxima, som äro
af betydelse för flottningen, utan hela vattenflödeskurvans förlopp.
Ju längre tid af högt vatten, som perioden medför, dess bättre och
säkrare går flottningen. Jag vet visserligen ej, hvilket vattenstånd
vid Sorselebron, som representerar det bästa flottvattnet, men
lärorikt är ändock att se, huru många dygn ett medelhögvatten af
i,5 m. öfver pegelns nollpunkt här förekommit de olika åren.
1891 1892 1894 1896 1897 1904
64 50 62 98 62 64
Häraf synes, att under 1896 detta varade nästan dubbelt så
lång tid som det ogynnsammaste året.
Befintligheten af en vår- och en fjällflod i våra längre
flottleder är en fördel, som Skandinavien har framför
såväl Finland som i all synnerhet Ryssland. Men i jämförelse
med det senare landets i Ishafvet utfallande floder ha vi en ännu
mycket viktigare naturlig fördel, nämligen att hos oss
islossningen sker från mynningen mot källorna, medan motsatsen där
äger rum. Smältvattnet från Rysslands sydligare trakter rinner
nämligen norrut öfver flodens understundom icke lossade ishölje,
och timret följer med.1 örtenblad anger med följande ord
motsatsen i detta afseende mellan »Sverige, där vårfloden blir sakta
stigande, så att flodens is till stor del hinner upplösas, förrän den
rifves och lyftes, hvarigenom isgången försvagas», och Ryssland, där
»vårens våldsamma högvatten är af kort varaktighet, och det kan
ju icke vara annat, då det så att säga utgöres af en i flodernas öfre
delar först uppstånden och under sitt lopp nedåt alltjämt växande
väldig våg». Alla de många arbeten, som erfordras i samband med
timrets mottagande vid flodmynningen, måste då ofta ske under
pågående islossning. Huru svåra de olägenheter äro, som häraf
förorsakas, behöfver väl knappast särskildt påpekas.
Jämte de nu skildrade hufvudmomenten i vattentillgångens åter
verkan på flottningen äro med hänsyn till de olika älfvarna vissa
andra företeelser förtjänta af uppmärksamhet. De mest betydande
1 Detta har mig veterligen först framhållits af Th. Örtenblad i uppsatsen Norra
Rysslands floder såsom flottleder. Tidskr. för Skogshush. 1901, sid. 117 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
