- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 27 (1907) /
345

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skogtäckta områdena blott äro stora öar i det system af myrar och
sjöar, som intaga landskapets lägre delar. Vill man klargöra
myrarnas hydrografiska betydelse, är det nödvändigt att skarpt skilja
mellan å ena sidan deras betydelse såsom kalmarker, å hvilka
snö-och issmältning och öfver hufvud taget de hydrografiska
ytprocesserna försiggå efter helt andra lagar än i skogsmarken, och å
andra sidan deras betydelse som vattenmagasin, grundad på
torf-jordarternas förmåga att i sig upptaga vatten. I det senare afseendet
ha de så godt som ingen betydelse, ity att de kolossala
vattenmängder, som under årtusendenas lopp bindas i myrarna, kvarhållas
af torfjordarterna med sådan kraft, att de alldeles undandragas
cirkulationen från flottningssynpunkt räknadt. Däremot spela nog de
öppna myrvidderna en mycket stor roll med hänsyn till vårflodens
skaplynne hos oss. Några som helst undersökningar, genom hvilka
en närmare insikt kunde vinnas rörande denna viktiga fråga,
förefinnas dock mig veterligen icke.

De talrika forsarna och vattenfallen i våra floder äro från
tim-merflottningssynpunkt uteslutande en olägenhet, i det att timret
där lätt fastnar och stora svårlossade bråtar uppstå, som det
kräfver betydande kostnader och arbete att klara. I de större
vattenfallen knäckas, sönderslitas och skadas därjämte ej obetydliga
mängder, äfven om man numera genom lämpliga byggnader (jfr fig. 3)
mångenstädes lyckats i väsentlig mån öfvervinna dessa svårigheter.

Jag har nu i korthet redogjort för de naturliga
förutsättningarna för timmertransporten i öfra Sverige samt sökt ådagalägga,
hurusom desamma på ett särdeles ovanligt sätt i olika riktningar
erbjuda gynnsamma möjligheter. Vi skola nu tillse, huru dessa
utnyttjats af den svenska skogshandteringen.

Flottledernas utbyggande.

Konsten att flotta virke torde sedan mycket länge ha varit
öfvad i en stor del af våra vattendrag. Den äldsta mig bekanta
föreskriften med hänsyn till flottningen är ett kungligt bref af den
23 febr. 17391, hvari det angående flottningen heter.

»Så på det denne trähandel i möjeligaste måtto befrämjas
kunde, besynnerligen på de orter, hwarest skogarne på detta sättet
fördelachtigast kunna nyttias och hwarest anseenlige sågwärck äro
anlagde, finna Riksens Ständer nödigt wara, att wederbörande Landz-

1 Aftryckt efter original i Riksarkivet af G. Nerman i skriften Ångermanälfvens
flodområde m. m., Uppsala 1903, sid. 54 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free