Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höfdingar uti alla billiga mål böra befordra och facilitera Sågwärcken
samt beordra och tillhålla Crono- och Jägeij Betienterne, att giöra
Sågwärcken all skiälig handräckning utihwad som deras Assistence
vid flottningarne och timbrets framskaffande genom wattudragen
eller wid andre tilfälien kan behöfwas.» Först rätt mycket senare
eller i 1766 års fiskeristadga med k. förklaringen därofver den 24
jan. 1771 träffas bestämmelser, om rätt till flottled i rinnande vatten.
Dessa bestämmelser återfinnas nästan ordagrant i 1852 års stadga
och gå därpå ut att bland annat i flottningsintresse förbjuda
öfver-byggandet af kungsådra.
Vid början af det nittonde århundradet vann flottningen
emellertid en sådan omfattning, att regeringen ansåg sig genom
särskilda förordningar böra däruti ingripa ordnande och reglerande.
Det första kungl. brefvet härom utfärdades den 11 dec. 1809
och gäller Värmlands län, där denna trafik torde äga de äldsta
anorna; men redan 1811 utfärdades en förordning, som skulle
lända till efterföljd inom alla de län »der flottning uti
strömmar och vattendrag vore öflig».1 * 3 I denna bestämdes, att
lands-höfdingarna i händelse af tvister skulle genom utslag föreskrifva,
vid hvilka tider, huruledes och under hvilka villkor flottning finge
utöfvas. Först då i samband med införandet af en friare
handels-och tullagstiftning ångsågar uppstodo (1848 byggdes den första
i Norrland, vid Vifsta varf), började trävaruindustrien i
Värmland, Dalarna och Norrland vid slutet af 1840- och under
1850-talet att taga en större omfattning,* och flottlederna kommo till
1 Jfr Sveriges offic. statistik; Skogs- och Jaktväsendet i Sverige intill år 1870,
Stockholm 1879, sid. 125.
3 Som belysande må följande i standard omräknade siffror anföras; de för äldre
tider äro hämtade ur det ofvan citerade bandet af den officiella statistiken. De äro
omräknade och ställda till min disposition af jägmästaren Wilh. Ekman. En standard är
(af sågadt virke) 165 eng. kbft eller 4.6J kbm.
1740 exporterades c. 18000 st. 1869 exporterades c. 436000 st.
1800 » » 30000 * 1879 » » 570000 t
1839 » » 70000 » 1889 » » 858000 »
1859 » » 197000 » 1899 » » 1020000 »
1905 > » 978000 »
Värdet af skeppade trävaror skattades 1840 till 3 705000 kr.
» » » » » 1870 * 54515000 »
* » » » » 1900 » 153750000 »
» » * » 1905 » 150096000 »
Af 1905 1rs utförsel representerade »arbetade trävaror» (snickeriarbeten), 10.6 mill.
Till slutsumman bör därjämte läggas trämassa, 1905 till 42.6 mill. kr. värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
