Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allra första ledet af svenska arbetare. Flottningskarlens yrke är
svårt, hälsopröfvande och farligt men å andra sidan friskt och
spännande som kanske intet annat och därtill proportionsvis väl betaldt.1
Ett närmare ingående härpå liksom på de tekniska metoder och
hjälpmedel, som användas, ligger icke inom ramen för denna
undersökning, hvadan endast ett par tillägg till det ofvan sagda må
göras.
Utvecklingen med hänsyn till flottningsbyggnader, dammar,
strandskoningar, kistor, rännor m. m. har gått från trä till sten.
Den första apteringen af vattendragen på 1850—1870-talen
gjordes så godt som uteslutande med timmer. Mest virkesslukande voro
de långa timmerrännorna (fig. 6), genom hvilka man kringgick
svår-rensade och svårreglerade partier af vattendragen. Med de stigande
virkesprisen har man vid god ledning alltmer öfvergått till
strömrensningar samt dammbyggnader och lämpliga afledare af sten för
timret. Det riktiga anordnandet af sådana erfordrar emellertid stor
erfarenhet och vaken blick. Numera användes nästan öfverallt sten
till byggnaderna, hvilket visserligen gör dessa afsevärdt dyrare
men å andra sidan, sedan kostnaderna blifvit amorterade,
flottnin-gen mycket billigare2 3. En geologisk faktor, som härvid kommer
väl till pass, är att för ifrågavarande arbeten lämpliga block i till*
räcklig mängd nästan öfverallt äro till finnandes i morängruset
inom det egentliga skogsområdet. Moränen är dessutom ofantligt
mycket gynnsammare för flottledens vidmakthållande, när den en
gång väl är upprensad, än de lägre älfdalspartiernas lösa sand- och
mjunj ordslager.
För dem, som ej närmare äro förtrogna med flottledernas
anordnande, torde i största korthet böra lämnas några upplysningar
angående den rättsliga sidan i deras tillkomst. Den ofvan omtalade
rätt primitiva bestämmelsen, att Konungens befallningshafvande i
hvarje särskildt fall skulle skilja mellan de olika intressen, som
berördes af vattnets användande som flottled, följdes så småningom
af mera speciella föreskrifter, hvarvid särskildt afskaffandet af
strandägares allenabestämmanderätt öfver flottningen genom hans vatten
vållade många och långa strider. Det var det gamla ägorättsbegrep-
1 Genomsnittspriset torde nu vara 30—40 öre pr timme, och i de flesta fall kan
en duglig flottningskarl förtjäna c. 4 — 5 kr. pr dag.
3 Enligt meddelande af jägmästare A. Holmgren ha i Norrbotten med stor
framgång användts äfven af ris byggda kistor, hvilka tjäna som bankbildare, tack vare den
starka afsättning af mekaniska sediment, som äger rum i desamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
