Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I omstående tabell angifna tal, som efter ofvannämnda källa
anföras, äro därför ägnade endast att gifva en ganska approximativ
föreställning om flottningens storlek. Några af dessa ha kunnat
kontrolleras direkt ur flottningsberättelserna och angifvas då med
kursiv stil; när sistnämnda källa visat olikhet med siffran i Svensk
export, har den förra alltid föredragits. Flottningens intensitet
belyses af siffran för antalet timmer pr kvkm. inom
vattenområdets skogbärande del. Alla uppenbarligen felaktiga siffror ha
uteslutits.
Dessa tal kunna ge anledning till betraktelser i skilda
riktnin-ningar, och särskildt äro de, som ange antalet timmer pr kvkm. af
barrskogsområdet af största intresse. De visa otvetydigt, att
flott-ningsintensiteten stiger ju längre vi nå söderut, ehuru ej alldeles
jämnt och likformigt. Den ringare flottningsintensiteten i de nordligare
älfvarna far väl närmast sin förklaring dels däruti, att skogarna äro
sämre och deras areal i följd af de stora myrarna proportionsvis mindre
än längre ned i landet, dels i det utsyningstvång, som enligt
»lappmarkslagen» ålagts skogsägaren, dels däruti att skogshandteringen är
yngre inom dessa landsdelar. Proportionerna mellan Åby och Byske
älfvar synas vara bra underliga. Äro primärtalen riktiga, måste det
bedrifvas en oerhörd öfverafverkning inom Åby älfs floddal. Möjligt
är dock, att timmer från annat vattenområde dit öfverföres.
Jägmästare C. Stjernspetz har fast min uppmärksamhet vid ett
par anordningar af just detta slag. Vissa industriella verk ha
nämligen visat sig delvis förmå öfvervinna naturförhållandena, i det att
de för att fa större kvantitet råvara samlad till den punkt, där
deras industriella verksamhet bedrifves, genom särskilda anordningar
(kanal eller järnväg öfver vattendelaren) förskaffa sig virke från
skogar, hvilkas läge gör, att de borde utdrifvits till ett helt annat
flodområde än det, till hvilket timret i själfva verket går.
Vifsta varfs aktiebolag har sålunda låtit gräfva en kanal med
dammar mellan Länglingån (bivatten till Faxälfven) och Hammer-
»År 1742 utfördes den första undersökningen i fråga om älfvens flottbarhet, men
sannolikt upprättades då icke något regleringsförslag. Så vidt jag känner, förekom
sedermera icke någon undersökning förr än 1850—60-talen, då vissa delar af älfven
reglerades med bidrag af staten till 2/3 °ch af en del kommuner till ’/*• Därefter hafva
partiella undersökningar utförts några gånger.
Först omkring 1870 eller 1875 böljade allvarliga ansatser att förbättra flottleden
göra sig gällande, och den då uppfunna dynamiten kom härvid till pass, ty med krutet
kunde just icke mycket åstadkommas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
