Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska sällskapet för antropologi och geografi framlade
hufvudre-sultaten af denna uppsats, poängterade ingenjör R. Smedberg1 med
mycken klarhet och skärpa den intressemotsats, som gör sig gällande
mellan de två stormakter, som ha behof af de nordsvenska
vattendragen, nämligen trävaru- och kraftindustrien. Den förra skyr, den
senare älskar våra vattenfall, den förra spränger bort och rensar upp
våra forsar och fall, den senare uppdelar flodsystemen i ett antal
trappor. Hvad än värre är, den förra vill förbruka det hopsparade
vattnet såsom en kraftig, starkt transporterande flod, den senare vill
fördela det rundt året såsom jämn medelvattenström.
I vissa afseenden såsom beträffande dammbyggnader m. m. gå
dock helt säkert intressena i samma riktning, och framtidens
flott-ningsteknik torde helt visst kunna genomföra flottningen med vida
mindre vattenkvantiteter än som nu åtgå. Exempelvis må nämnas,
att det enligt flottningsingenjör J. A. Melkersons meddelande vid
en väl konstruerad ränna ej erfordras mera än 2—3 kbm. vatten
pr sek., äfven för en mycket omfattande flottning. Således en
ringa bråkdel åtminstone af de större älfvarnas vatten; jfr sid. 337.
Här möta emellertid nya frågor, nya synpunkter, en ny, mera
ingripande behandling af naturen än någonsin förr; nya
kulturgeografiska problem hägra redan vid horisonten.
Mellersta Norrlands flottningsförenlngar.
I det ofvan (sid. 355) citerade kommittébetänkandet upptagas i tabellen sid. 260 för Jämtland
och Medelpad talrika flottningsföreningar, benämnda efter de vattendrag de trafikera. Af dessa tillhöra
Indalsäl/ven : Jerqvitlebäcken, Oxsjöln, Dammån, Nästån, Hjärpeströmmen, Medskogsån, Mörtsjöån,
Ecklingsän, Fyran, Halån, Löfåsån, Gerilån, Digerbäcken och Settån, Gerån, öfre Storan, Sännån,
Singc-ån, Hofvermoån, Örån. Egen mynning har Sättnaån (Selångerån). Om Röringvattnen, Endaisbacken,
Bryggtjärnsån, Räcksjöån och Slagsån känner jag intet. Alla öfriga i tabellen uppräknade tillhöra
Ljungans vattensystem.
De under Ångermanland (sid. 264—269) upptagna höra alla till Ångermanäljvens vattenområde
utom Helgum-Gådeån. Inviksån med Akersjöån, Utanskogsån, Vamsjö Dockstafjärden, Moälfven
Nätraälfven, Löfsjön, hvilka ha egna upplopp i hafvet. Till Moälfven hör troligen Landsjöän. Om
Högnäsån, Vallsjöbäcken, Näskeån, BrocksjÖbäcken, Forsån och Morsån känner jag intet.
Reglerings-kostnaderna för dessa vatten (581 118 kr.) äro fråndragna från redovisade summan vid beräknande af
kostnaden enligt utslagen för Ångcrmanälfvens reglering.
I ifrågavarande tabell finnas en mängd fel med hänsyn till namnens stafning m. m., hvilket gör
det dubbelt svårt att identifiera dem.
1 Ymer 1907, sid. 446.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
