Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vos sedermera, och kanske bör man icke alltför mycket beklaga
detta, ur rent vetenskaplig synpunkt sedt, då samma problem kort
efter upptogos af andra forskare, som i detta afseende kommit till
högst beaktansvärda resultat.
Den danska norrskensexpeditionen till Island fotograferade
norrskenets spektrum med en för detta ändamål särskildt konstruerad
kvartsspektrograf ända ned till våglängden 2 500 (Oversigt over det
kgl. danske Videnskabers Selskabs Forhandlinger, 1900, n:r 2), under
det att våglängden för den yttersta linje, som kunde bestämmas
med den svenska expeditionens spektrograf från Toepfer, utgör 3 514.
Studiet af de elektromagnetiska elementarvågorna upptogs
likaledes kort efter af Birkeland i Kristiania under hans stora
norr-skensexpedition åren 1899—1900 och fortsattes sedan ytterligare
under åren 1902—1903 på fyra stationer, upprättade i Bossekop
(Finmarken), Dyrafiord (Island), Axelson (Spetsbergen) och
Ma-totschkin-Schar (Novaja Zemlja). Professor Birkeland har funnit dylika
perioder för de magnetiska perturbationerna af alla möjliga längder,
ifrån 7 à 8 upp till 130 sekunder.
Ett alldeles nytt och oväntadt ljus har kastats öfver denna
företeelse genom professor Störmers i Kristiania matematiska
undersökningar öfver elektriska korpusklers banor i rymden under
inflytandet af jordens magnetism. Utgående ifrån hypotesen, att
norrskenet och de magnetiska perturbationerna förorsakas af oändligt
små, med elektricitet laddade partiklar, som utslungas ifrån solen
och insugas till jordens poler genom inverkan af jordmagneten,
söker Stormer beräkna de banor, de komma att beskrifva i
rymden, och kommer därvid till nya och utomordentligt intressanta
resultat. Icke blott träffar ett dylikt knippe katodstrålar jordens
yta i närheten af polen, längs en båge, som är ytterst smal i
riktningen norr och söder, men utbredd i riktningen öster och
väster, i fullkomlig öfverensstämmelse med norrskenets draperier
och band, utan det visar sig, att dessa små partiklar under vissa
villkor komma att beskrifva slutna periodiska banor omkring
jorden, stundom stabila för evig tid, såvida de icke störas af
främmande krafter, stundom instabila, som efter en mer eller mindre
kort tids förlopp åter lämna jorden och ila vidare i rymden.
Detta resultat kan tillämpas på de magnetiska perturbationerna.
Den tid, en partikel behöfver för att genomlöpa en dylik periodisk
bana, kan finnas, då hans hastighet är känd. Stormer har utfört en
dylik räkning för alla de olika värden på massa, laddning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
