Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där företer. Gröna, saftiga partier af vegetationen ser man ytterst
sällan. Detta faller lätt i ögonen på hvar och en. Men det är
kanske första gången dessa färgämnen hos de arktiska växterna
varit föremål för en mera utförd vetenskaplig undersökning.
Äfven de lägsta växterna ha en starkt röd fargning i de
arktiska trakterna, och särskildt den så kallade röda snön. Dessa små
organismer, små alger, lefvande kontinuerligt på ytan af den
smältande snön eller snö stadd i frysning, hafva mer än alla andra
organismer behof af en substans, som absorberar värme.
Vidare tar denna värmeabsorption en väsentlig del i snöns
smältning, och författaren anför till slut Nordenskiölds ord att »måhända
är det tack vare dessa små organismer som de ismassor, som
fordom täckte Europa och Amerika, nu ha lämnat plats för skuggrika
skogar och odlade falt». Frambringandet af det röda färgämnet
spelar då icke blott en betydande biologisk roll utan har äfven
haft en storartad geologisk betydelse.
Alla de växtarter, och de äro talrika, hvilka icke äro i stånd att
frambringa en substans, som absorberar värmen och sålunda
tillgodogöra sig de minsta kvantiteter energi, som sändas dem, ha ingen
utsikt att taga öfverväldet i de arktiska trakterna.
Rörande d:r Wulffs anteckningar om rutmarken och hans floristiska
anteckningar vilja vi icke utbreda oss. Arbetet innehåller om icke
alldeles nya saker, så dock ett konstaterande äfven för Spetsbergens
arktiska trakter af flera förhållanden och synpunkter, som förut endast
varit mer eller mindre ofullständigt kända från andra håll.
Fyra planscher med fotografier af rutmark från Wijdebay, i olika
stadier af utveckling samt med blad af en del växter åtfölja arbetet.
Vi hafva i ofvanstående framställning förbigått de båda
afhandlingar (S. IX. A och S. IX. B), som skulle komma att behandla
topografien och geologien inom området för gradmätningen. Detta
arbete, som uppdragits åt den mest framstående kännaren på detta
område, frih. G. De Geer, ansluter sig närmave till den
geodetiskt-astronomiska afdelningen af verket och har som nämnts upptagits
i planen, emedan för geodetiska ändamål erfordrades en
beräkning af attraktionen af de synbara massorna. Detta kapitel rör
sig äfven om den fasta jordskorpan i motsats till atmosfären. Icke
osannolikt komma dessa partier att förenas med första volymen i
publikationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
