Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raktär. Det låg därför nära till hands att göra en sammanställning
af det föreliggande kartmaterialet och utsträcka detta äfven till
icke bearbetade floder. Resultatet bief en år 1899 utgifven
höjd-karta öfver det nordtyska flodområdet i skalan 1 : 1 000 000, hvarå
finnas nivåkurvor för 25, 50, 100, 150, 200—1 600 på hvar 2oo:de
meter och 2 000 m., alla floder och nederbördsgränser, hufvudorter,
järnvägslinjer och riksgränser.
Samtidigt hade äfven de icke segelbara floderna så småningom
undersökts genom, de förut nämnda 34 meliorationsmyndigketerna i
Preussen. Vid tiden då vattenutskottet fullgjort sitt uppdrag,
före-lågo sålunda 42 vattenböcker och vattenkartor fullständigt fardiga
och lika många voro under arbete. Dessa undersökningar, som
fortgå i den mån som nämnda förvaltningar kunna finna tid att taga
befattning därmed och ännu icke på länge blifva afslutade, utföras
enligt ett den 1 maj 1892 af departementet för jordbruk, domäner
och skogar gifvet program. I allt väsentligt öfverensstämmer detta
med det af vattenutskottets byrå följda och afser sålunda skapandet
af vattenböcker, hvilka utgöra en kombination af monografi och
vattenrättsbok.
Då emellertid nämnda stora utskott ansåg sig hafva besvarat
de frågor, hvilka förelagts detsamma, och skulle börja afveckla sin
verksamhet, visade det sig, att tanken på nödvändigheten af en
permanent hydrografisk centralorganisation för Nordtyskland mognat.
För att åvägabringa en ändamålsenlig vattenpolitik föreslog därför
regeringen i proposition till 1902 års riksdag, att, ehuru
vattenutskottet med årets utgång komme att upphöra, dess byrå likväl skulle
fortsätta verksamheten såsom Riksanstalten fôr flodkunskap med i
hufvudsak samma ställning som de hydrografiska centralbyråerna inom
de öfriga kulturländerna. Riksdagen godkände förslaget, och den 12
oktober 1902 trädde anstalten i verksamhet med ett af
departementen för de offentliga arbetena och för jordbruket fastställdt
program.
Anstalten kom sålunda att lyda under två myndigheter,
företrädesvis det förstnämnda ministeriet, där den har sina lokaler. För
att densamma dessutom skall vara i kontakt med de praktiska krafven,
finnes vid ministrarnas sida ett tremannaråd af anmärkningsvärdt
nog endast jordägare.
Kostnaderna öfvertagas af de direkt medverkande staterna,
hvilka förutom Preussen och Sachsen äro 19 småstater, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
