Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Volkzählung vom 31 Dez. 1900. Wien, Hof-und Staatsdruckerei,
1902—1907.
Den kulturgeograf, som agnar sig åt studiet af en viss landsända
här i Sverige, och som följaktligen afser att så långt i detalj som
möjligt utreda och belysa befolkningsfördelningen och näringslifvet inom
området, har att öfvervinna åtskilliga svårigheter i fråga om hopsamlandet
af det behöfliga källmaterialet. För att ernå en pålitlig bild af
befolkningens lokala fördelning — och en sådan är nödvändig som
utgångspunkt för hela den öfriga undersökningen — är det sålunda icke
tillräckligt att förskaffa sig ortkännedom genom studiet af topografiska
kartor och genom ströftåg och besök i olika delar af bygden ; man måste
äfven söka att utnyttja de ekonomiska kartorna samt den officiella
statistiken. Men ekonomiska s. k. häradskartor finnas ju ännu blott för
ett mindre antal af våra län, och statistikens siffror utgöra beträffande
åtskilliga förhållanden sammanräknade summor för så vidsträckta
administrativa områden, att den för geografiskt ändamål nödiga lokaliseringen
icke låter sig verkställa, för så vidt man icke är i tillfälle att själf
genomgå och ånyo bearbeta det statistiska primärmaterialet. Kännedom
om olika mindre samhällens, byars, egendomars och gårdars
mantals-skrifna invånareantal kan sålunda erhållas endast genom en för detta
ändamål företagen, både tidsödande och (på grund af bristfälligt
kartmaterial samt ovisshet om hvart åtskilliga i de statistiska längderna
förefintliga gårdar och lägenheter höra) rätt svårutförbar bearbetning af de
till de hvart tionde år försiggående allmänna folkräkningarna inkommande
husförhörslängderna eller, såsom det numera skall heta, utdragen ur
försam-lingsböckerna.
Annorlunda ställer sig saken i flera af de större europeiska rikena,
såsom i Tyskland, Frankrike och Österrike. Att så många
antropogeo-grafiska afhandlingar om olika trakter i Tyskland, i form af
doktors-disputationer samt nummer i det för hembygdsläran så gifvande
seriearbetet »Forsch ungen zur deutschen Landes- und Volkskunde», kunnat
komma till stånd, beror i viss mån på den lättnad i sitt arbete, som
kulturgeografen åtnjuter genom de af vederbörande tyska staters statistiska
byråer utgifna »ortsrepertorierna» eller »Gemeindelexica», i hvilka
uppgifter om invånareantal, antal boningshus, arealfördelning, markens
användning samt »Grundsteuerreinerträge » meddelas icke blott för hvaije
kommun utan äfven för »godsbezirken» och de särskilda boplatserna.
Fransmännen, som ju alltid hyst särskild förkärlek för encyclopedier
och offrat mycken kraft och betydlig kostnad på åstadkommandet af
sådana, hafva i Joannes »Dictionnaire géographique et administratif de
la France» (7 folioband) ett på privatinitiativ under åren 1890—1905
utgifvet topografiskt och statistiskt ortlexikon.
Hvad Österrike beträffar, äger det i de efter hvarje folkräkning
af statistiska centralkommissionen ombesörjda »Gemeindelexica» ett
stor-artadt och mönstergillt officiellt arbete af med de tyska jämförlig art
men med ett statistiskt rikhaltigare innehåll. Verket består i sin nyligen
afslutade senaste upplaga af 10 band, omfattande tillsammans 4 202
sidor. Dess boklådspris uppgår till 180 mark, men de olika banden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
