- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 28 (1908) /
420

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Litteratur.

C. Raunkiær, Planterigets Lifsformer og deres betydning for Geografien,
Köpenhamn 1907.

C. Raunkiær, Livsformernes statistik som Grundlag för biologisk
Plantegeografi. — Dansk Botanisk Tidsskrift, Bd 29 (1908).

Under de senaste två årtiondena har inom den botaniska
forskningen en på fysiologisk grundval uppbyggd ny växtgeografisk riktning
vunnit allt större betydelse och skapat en allt djupare förståelse af de
biogeografiska företeelserna. Fasta konturer tog denna riktning med
Warmings väckande, material- och tankerika Plantesamfund (1895) och
Schimpers geniala Pflanzengeographie (1898). Bäggedera, liksom de
många specialstudier, som följt dem i spåren, äro dock strängt taget
botaniska arbeten, i hvilka geografiska och särskildt klimatologiska moment
visserligen äro i ej ringa omfattning tillgodogjorda för förstående af
växternas ökologi — den nya termen för tillpassningen mellan växternas
byggnad och de yttre förhållanden, under hvilka de lefvat eller lefva —
men i hvilka dock de geografiska synpunkterna och metoderna äro skjutna
åt sidan. Ju mera materialet blir hoparbetadt, ju säkrare underlag
fysiologien hinner samla, desto mera klarna dock de verkliga, djupare
geografiska dragen i växtrikets anordning på jorden samt dess orsaker.

Ett högeligen intressant försök, mynnande i en statistisk-biologisk
metod att afgränsa de växtgeografiska områdena och i att finna ett
objektivt uttryck för »växtklimatet», har de senare åren sysselsatt den
framstående danske botanisten d:r Raunkiær. Det är möjligt, att han icke
funnit det slutgiltiga uppslaget till framtidens ökologiska naturliga system,
men jag vågar för min del tro, att han fått tag i den rätta trådändan,
som skall leda oss dit. Faran är här liksom så ofta att schematiseringen
blir för stark och att naturen pressas in i former, som i själfva verket
blott existera i forskarnas fantasi. Raunkiærs arbeten äro emellertid af
det allra största allmänt geografiska intresse och torde därför här i
korthet böra refereras.

Alla känna, att det existerar ett utvecklingshistoriskt samband mellan
arterna, hvilket för vissa grupper tydligt framträder äfven för den
botaniskt obildade. Sådana grupper eller naturliga familjer som barrträden,
de korgblomstriga (Compositæ), ärtväxterna (Papilionaceæ), de
flockblom-striga (Umbelliferæ) äro ju allmänt kända. Men jämsides med denna
direkta släktskap går en annan uppdelning; en tillpassning till de yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:25:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ymer/1908/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free