Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Se där ha vi Chaval», sade Maheu lugnt. »Han är i sällskap med
Catherine.»
I fem hela timmar hade vagnskjuterskan och hennes älskare drifvit
omkring i marknadsvimlet. Längs hela vägen till Montsou voro på båda sidor
krogarna och ölstugorna proppfulla af folk, som flyttade ut sina bord ända
till vägen, där allt slags skräp hölls till salu i dubbla rader, friluftsbasarer,
med halsdukar och speglar för flickorna, knifvar och mössor för gossarna,
för att inte tala om alla sötsaker, karameller och bakelser. Framför kyrkan
sköt man med båge, och med klot spelades utanför materialgårdarna. I
vinkeln vid vägen till Joiselle bredvid kontorsbyggnaden trängdes man för
att innanför en afplankning se på en tuppfäktning mellan ett par stora, röda,
med järnsporrar väpnade tuppar, hvilkas söndersargade bröst blödde.
Hos Maigrat längre bort vann man på biljard förkläden och byxor. Och
det blef långa pauser, folkmassan drack och proppade sig full, utan att ett
utrop hördes, man satt där tyst och orkade inte svälja ölet och den stekta
potatisen, där i den tunga värmen, som stekpannorna, hvilka puttrade i
fria luften, ökade än mera.
Chaval köpte en spegel för nitton sous och en halsduk för tre francs åt
Catherine. Under hvarje slag kring platsen, mötte de Mouque och
Bonne-mort, som också kommit till festen och, fördjupade i sina tankar, på sina
styfva ben tillsammans skredo fram genom folkmassan. Men ett annat möte
förargade dem: de fingo syn på Jeanlin, som just höll på att locka Lydie och
Bébert att stjäla bränn vinsbutelj er från en tillfällig utskänkning, som var
anordnad i utkanten af ett öde område. Catherine lyckades blott att få
örfila upp sin bror, flickungen sprang redan sin kos med en butelj. Dessa
satans ungar skulle säkert sluta på tukthuset.
När de så kommo till värdshuset »Det afhuggna hufvudet», fick Chaval
den idén att gå dit in med sin flamma för att vara med om en täflan mellan
finkar, hvarom det under en vecka hade varit anslaget på dörren. Femton
spiksmeder från Marchiennes spiksmedjor hade infunnit sig med ett dussin
burar hvar, och de små mörka burarna, där finkarna, som ingenting kunde
se, sutto orörliga, voro redan upphängda på ett plank kring kroggården.
Det gällde nu att räkna, hvilken fågel, som under en timme de flesta gånger
upprepade sin sång. Den, hvars fågel vann första priset, fick en
kaffekanna af järnbleck.
När Catherine och Chaval stodo där, kommo Zacharie och Philoméne.
Man hälsade och tog hvarandra i hand, och höll sig sedan tillsammans. Men
Zacharie blef plötsligt förargad, när han kom på en spiksmed, som kommit
dit af nyfikenhet jämte några kamrater, med att nypa hans syster i låren;
men hon, som var blossande röd, förmådde honom att inte säga något, ty
hon var rädd för ett vildt slagsmål, om alla dessa spiksmeder kastade sig
öfver Chaval, ifall denne inte skulle gå in på, att man nöp henne. Hon hade
mycket väl känt, hvad mannen gjorde, men af försiktighet hade hon inte
sagt något. För resten bara flinade hennes älskare; alla fyra gingo därifrån,
och hela saken tycktes vara slut. Men knappt hade de gått in till Piquette
för att tömma en sejdel där, så kom spiksmeden också dit in samt betedde
sig ringaktande och näsvist mot dem. Zacharie, som blef sårad i sina
familjekänslor, rusade på den oförskämde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
