Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
silfvergrufvan har börjat att bearbetas, skall där växa upp först en by,
sedan en stad . .. Och alla dessa hamnar, som nu äro fulla af sand, dem
skola vi muddra upp och sedan skydda med starka vågbrytare. Och
på dessa folktomma slätter, i dessa Ödsliga hålvägar, som våra
järnvägslinjer skola genomskära, skall ni få se ett helt nytt lif, fälten skola plöjas
upp, vägar och kanaler byggas, nya städer skjuta upp ur marken, kort
sagdt: lif vet skall komma tillbaka, som det kommer tillbaka till en sjuk
kropp, i hvars halftomma ådror gjutes in nytt blod ... Ja, pengarna
skola göra underverk!»
Och när hon lyssnade till denna genomträngande röst, som
framkallade dessa bilder, tyckte hon sig lifligt se den civilisation, han förebådade,
bli en verklighet. Dessa torra ritningar, dessa kartutkast fingo lif och
fylldes af människor: det var hennes forna dröm om ett österland, som
tvagits rent från sin smuts och lyfts upp ur sin okunnighet och som
förstod att glädja sig åt sin fruktbara jord, åt sin härliga himmel och åt alla
den förfining, hvilken vetenskapen öppnar väg för. Pengarna i
vetenskapens tjänst hade man att tacka för framåtskridandet.
Hamelin, som småleende hörde på dem, yttrade nu ett vist ord:
»Allt det där är resultatens poesi, men vi ha inte ens hunnit till
den första begynnelsens prosa.»
Men Saccard kunde eldas endast genom högt flygande planer, och
det blef ännu värre, när han en dag hade satt sig att läsa arbeten om
Orienten och då fick tag i en historia om den franska expeditionen till Egypten.
Minnet af korstågen steg upp för honom, då Västerlandets folk vände
åter till sin vagga, Orienten, den stora rörelsen, som hade fört det
västligaste Europa tillbaka till ursprungslandet, som då ännu stod i full
blomstring och där det var så mycket att lära. Men Napoleons
storslagna gestalt gjorde ännu lifligare intryck på honom, då denne skulle
för ett stort och hemlighetsfullt mål föra krig där borta. Och det,
som korsriddarne hade försökt, hvad Napoleon icke hade kunnat
fullborda, det var just denna storslagna tanke att eröfra Orienten, hvilken
eldade Saccard, men en förnuftig eröfring genom vetenskapens och
penningens förenade makt. Det skulle bli en ny ungdom, han skulle ge ett
nytt lif åt det jordiska paradiset, göra det beboeligt genom ångans och
elektricitetens hjälp, åter göra Mindre Asien till ett centrum för den
gamla världen såsom en skärningspunkt för de stora naturliga vägar,
hvilka förbinda kontinenterna. Det var icke längre fråga om att
förtjäna miljoner, utan miljarder och åter miljarder.
Hamelin och han hade nu långa samtal hvarenda morgon. Om
deras förhoppningar voro stora, så voro svårigheterna också både
ofantligt stora och talrika. Ingeniören gjorde ingen hemlighet af de hinder,
man skulle röna bland de ständigt i strider liggande drusiska
folkstammarna, men han hade mäktiga förbindelser i Konstantinopel, han hade
försäkrat sig om stöd af storvisiren Puad pascha, en synnerligen
framstående man och afgjordt reformvänlig, hvadan ingeniören gladde sig
åt hoppet att kunna af honom få alla nödvändiga koncessioner. Och
fast han å andra sidan förutsåg det turkiska rikets oundvikliga bankrutt,
såg han snarast en gynnsam omständighet i dess förtviflade behof af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
