Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biarritz aflagt besök hos kejsaren, och man talade mycket
hemlighetsfullt om de godtgörelser, som skulle bli belöningen för denna neutralitet.
Men icke för ty sjönko kurserna på ett olycksdigert sätt. När den 4
juli underrättelsen om slaget vid Sadowa kom som ett åskslag, gingo
med ens alla värdepapper ner på ett förfärande sätt. Man trodde på
en hårdnackad fortsättning af kriget, ty om Österrike också hade
blif-vit slaget af Preussen, så hade det besegrat Italien vid Custozza, och
man sade redan, att Österrike samlade spillrorna af sin armé och
lämnade Böhmen åt sitt öde. Hos mäklarna regnade det order om att
sälja, men det fanns inga, som ville köpa.
Den 4 juli kom Saccard upp på tidningen rätt sent, bortåt klockan
sex, men han träffade icke Jantrou där, ty denne hade fört ett oordentligt
lif på sista tiden. Nu höll redaktionens medlemmar på att gå sin väg,
och endast Dejoie stannade kvar och åt sin middag på ett bordshörn i
tamburen. Saccard skref ett par bref och skulle just gå, när Huret
blossande röd i ansiktet kom instormande utan att ens ge sig tid att
stänga dörren.
»Kära vän, kära vän ...»
Han höll på att kväfvas och höll bägge händerna för bröstet. ^
»Jag kommer från Rougon ... Jag har sprungit, för jag fick inte
tag i någon droska. Men till sist fick jag en . .. Rougon har fått ett
telegram där nerifrån. Jag har läst det... En nyhet, en nyhet...
Med en häftig åtbörd afbröt Saccard honom och rusade bort och
stängde dörren, ty han hade märkt, att Dejoie redan slog sina lofvar
utanför och spetsade öronen.
»Nå, hvad är det?»
»Jo, kejsaren af Österrike afträder Venezien till kejsaren af
Frankrike samt antar hans medling, och kejsaren af Frankrike skall vända sig
till konungarna af Preussen och Italien för att åstadkomma en
vapen-hvila.»
Det blef tyst.
»Det är således fred?»
»Tydligen.»
Saccard, som var alldeles bestört och ännu inte kunde tänka klart,
lät en svordom undfalla sig.
»Fan i detl Och öfverallt på börsen är det baisse.»
Sedan tilläde han mekaniskt:
»Och det finns ingen själ, som känner till den här nyheten?»
»Nej, telegrammet är konfidentiellt, notisen kommer inte ens i
Moniteur i morgon. Paris får säkert ingenting veta på tjugufyra
timmar.»
Då var det som en blixt, som med ens lyste upp hans hjärna. Han
sprang åter fram till dörren och öppnade den för att se till, att ingen
lyssnade.
Alldeles utom sig, ställde han sig sedan framför Huret och tog tag i
hans båda rockuppslag.
»Tyst! Tala inte så högt! ... Nu äro vi herrar på täppan, om
Gun-dermann och hans följe inte få korn på det här. Hör ni: inte ett ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
