Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte till någon enda människa! Hvarken till era vänner eller till er
hustru!... Det är en riktig flax. Jantrou är inte här. Vi skola vara
ensamma om att känna till detta, och vi ha tid på oss att handla . . .
Åh, jag skall inte arbeta bara för mig själf. Ni skall vara med om det
och våra kolleger i Universalbanken också. Men världen vet, hvad tre
veta. Allt är förloradt, om vi göra oss skyldiga till den allra ringaste
lösmunthet före börs timmen i morgon.»
Huret, som var mycket uppskakad och häpen öfver den
storslagna kupp, som de skulle fresta på, lofvade att vara absolut stum.
Och de kommo sins emellan öfverens om fördelningen af bestyret och
beslöto att genast öppna fälttåget. Saccard hade redan fattat sin hatt,
då en fråga kom honom på läpparna.
»Det är alltså Rougon, som har anmodat er att meddela mig denna
nyhet? »
»Ja visst.»
Han tvekade ett ögonblick, ty han ljög: telegramet hade helt
enkelt legat framme på ministerns skrifbord, där han hade varit nog
ogrann-laga att läsa det, då han blef ensam ett ögonblick. Men han hade
intresse af ett vänligt samförstånd mellan bröderna, och därför syntes
honom denna lögn mycket fiffig, så mycket mera som han visste, att
de icke hade någon lust att träffas och få tillfälle att tala om det här.
»Nå, då får jag lof att medge», sade Saccard, »att han har varit
mycket hygglig denna gången . . . Kom nu!»
Nu var svårigheten att handla raskt, men med yttersta försiktighet.
De skildes åt ute på gatan: Huret åtog sig »den lilla kvällsbörsen»,
medan Saccard trots den rätt sena timmen gaf sig åstad att söka upp
mäklare och agenter för att ge dem order om att köpa. Men dessa order
ville han fördela på många och sprida dem till olika händer, ty han var
rädd att väcka misstanke, och framför allt ville han, att det skulle se
ut, som om han tillfälligtvis träffade personerna i stället för att söka upp
dem hemma hos dem, hvilket kunde ha sett egendomligt ut.
Lyckligtvis var slumpen honom bevågen. På bulevarden fick han syn på
mäklaren Jacoby, som han först skämtade med och sedan gaf en betydlig
order, utan att denne blef vidare förvånad däröfver. Hundra steg
längre bort träffade han på en ståtlig, blond ung dam, som han visste
var älskarinna åt en annan mäklare, Delarocque, en svåger till Jacoby,
och som hon helt öppet sade, att hon väntade honom samma kväll,
anmodade han henne att lämna honom ett visitkort, på hvilket han skref
några ord med blyerts. Då han visste, att Mazaud skulle denna kväll
gå på en fest med gamla skolkamrater, lagade han, att han befann sig på
restauran ten, där han gjorde om de order, han hade gifvit Mazaud
samma dag. Men hans största tur var, att han, när han bortåt klockan
tolf var på hemväg, stötte på Massias, som just kom ut från Variétés.
De följdes åt uppför rue Saint-Lazare, så att han fick tid att låtsa sig
vara originell och tro på hausse, fast förstås inte nu genast, och så till
sist gaf han honom i uppdrag att ge Nathansohn och andra mäklare
en massa order om att köpa; han sade att han handlade å en grupp
vänners vägnar, hvilket ju också var på det hela taget sant. När han gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
