Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, så släpp in henne då, eftersom man aldrig vill unna mig
någon ro!... Men genom den här lilla dörren, så att inte hela den andra
hopen kommer med.»
Som han ännu icke hade blifvit fullt herre öfver sig själf, tog
Sac-card emot grefvinnan tämligen snäft. Inte ens åsynen af Alice, hvilken
följde med sin mor, med sluten och allvarlig min som vanligt, lugnade
honom. Han hade skickat ut de båda kontorscheferna och önskade
nu bara att få kalla in dem igen och fortsätta arbetet.
»Var så god och tala fort, fru grefvinna, ty jag har förfärligt
brådtom.»
öfverraskad stannade grefvinnan, som aldrig hade brådtom, och
med en min af afsatt drottning sade hon:
»För all del, herr Saccard, om jag stör er. ..»
Han måste be dem att sätta sig, och den unga flickan, som var
den mest resoluta, slog sig helt beslutsamt ned först, medan grefvinnan
fortsatte:
»Det är för att be om ett råd, som jag kommer. .. Jag befinner
mig i den pinsammaste tvekan, jag känner, att jag aldrig ensam kan
fatta ett beslut...»
Och hon påminde honom om, att hon vid bankens grundande
hade tagit etthundra aktier, som två gånger fördubblade vid de båda
kapitalökningarna nu utgjorde fyrahundra aktier, på hvilka hon,
premier inberäknade, hade inbetalat 87,000 francs. Utom sina
sparade 20,000 francs hade hon för att betala denna summa måst låna
67,000 francs på sin egendom Aublets.
»Nu träffar jag på», fortsatte hon, »en köpare till denna egendom
. . . Och det är ju nu fråga om en ny aktieemission? Så att jag skulle
kanske kunna placera hela vår förmögenhet i er bank.»
Saccard blef helt vänligt stämd, smickrad af att se dessa båda
stackars kvinnor, de sista ättlingarna af en förnäm och gammal släkt,
sitta där framför honom, så förtroendefulla och ifriga. Han
meddelade dem helt hastigt några upplysande siffror.
»En ny emission af aktier — ja, det är riktigt, jag har mina
funderingar på en sådan. Hvarje aktie skall gälla 850 francs med
premien. Låt oss se: ni har fyrahundra aktier; det blir således
tvåhundra nya för er räkning, för hvilka ni måste betala in 170,000 francs.
Men då äro alla era aktier fullt inbetalda, och ni har då sexhundra
aktier, som äro riktigt era egna, utan att ni är skyldig någon något.»
De förstodo icke, han måste för dem förklara denna inbetalning
af aktierna genom premien; och de sutto där lite bleka inför dessa
stora siffror och ängsliga öfver den djärfva kupp, de måste våga.
»Det gäller inte lite pengar, det där», mumlade grefvinnan till
sist. .. »Man bjuder mig 240,000 francs för Aublets, som förr var
värdt 400,000; så att när vi ha betalt den summa, vi redan lånat, ha
vi precis så mycket kvar, som behöfs till inbetalningen. Men, herre
Gud, det är förfärligt att placera hela sin förmögenhet helt och hållet
annorlunda än förut — att så där sätta hela vår existens på spel.»
Hennes händer darrade, det uppstod en paus, under hvilken hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
