Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu fick Mazaud i vänstra sidogången syn på sin prokurist
Berthier, som gaf honom ett tecken, hvarvid Mazaud gick och växlade
halfhögt några ord med honom; agenterna måste nämligen uppehålla sig
i sidogångarna. Mazaud gick på detta sätt dagligen på börsen med
Berthier och sina båda biträden, den ene för statspapperen, den andre för
kontantaffärerna, och med dessa följde oftast ännu en af
kontorspersonalen, för att nu icke nämna den, som hade hand om telegramen,
hvil-ket alltid var lille Flory, hvars ansikte allt mera och mera begrofs under
hans tjocka skägg, hvarur blott den ömma glansen af hans ögon trängde
fram. Sedan han efter Sadowaaffären hade vunnit 10,000 francs, hade
Flory— numera alldeles tokig för Chuchus skull, hvilken blifvit nyckfull
och slösande — tagit sig för att spela alldeles vildt, men fullkomligt
beräk-ningslöst för resten, med alldeles samma taktik som Saccard, i hvilkens
spår han trampade med blind tillit. De order, han kände till, de
telegram, hvilka gingo genom hans händer, voro tillräckliga att ge honom
ledning. Och när han nu kom nerspringande från telegrambyrån i öfra
våningen med bägge händerna fulla af telegram, måste han anmoda en
vaktmästare om att tillkalla Mazaud.
»Skall jag idag öppna och ordna dem, herr Mazaud?»
»Ja visst, när de komma så där i massa... Hvad är det allt för slag? »
»Åh, Universalbanken, order att köpa, nästan allihopa.»
Med van hand bläddrade mäklaren i telegramen, synbarligen
belåten. Mycket lierad med Saccard, hvilken sedan lång tid tillbaka
brukade stå till boks hos honom för betydande belopp, och från hvilken han
på morgonen samma dag hade fått order om ofantliga köp, hade han till
sist blifvit Universalbankens ordinarie mäklare. Han hade visserligen
hittills inte hyst någon egentlig oro, men denna envisa köplust hos
publiken, trots den öfverdrifvet höga kursen, var i alla fall lugnande för
honom. Han gaf särskildt akt på ett namn bland telegramens
underskrifter, nämligen Fayeux, ränteinkasseraren iVendome, hvilken måtte ha
skaffat sig en ofantligt stor kundkrets bland småfolk, som köpte, bland
jordbrukare, gudaktiga fruntimmer och präster i hans landsända, ty
det förgick inte en vecka, utan att han skickade det ena telegramet efter
det andra.
»Lämna det här bland kontantköpen», sade Mazaud till Flory.
»Och vänta inte på, att telegramen bli nedburna, utan stanna kvar
däruppe och tag dem själf.»
Flory gick fram och lutade sig mot balustraden vid
kontantafdel-ningen och ropade med hög röst:
»Mazaud! Mazaud!»
Fram kom Gustave Sédille, ty på börsen förlora biträdena sitt eget
namn och använda blott den mäklares, hvilken de representera. Flory
hette också Mazaud här. Gustave hade för nära ett par år sedan
lämnat sin plats hos Mazaud, men nyligen åter tagit den tillbaka igen för
att förmå sin far att betala hans skulder. Och enär förste bokhållaren
var borta, hade han i dag fått det uppdraget att sköta
kontantafdelnin-gen, något som han tyckte var trefligt. Flory hviskade något till
honom, och de kommo öfverens om att icke köpa för Fayeux förrän till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
