Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Lady eller zigenarunge? - II. I Södertälje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Om jag blir din kung, Bella, vill du då bli min drottning?
frågade han för att försäkra Maud om att hon stannade.
Där kom en för ett barn outgrundligt slug blick i hennes ögon,
när hon svarade;
– Ja – om jag får mycket pängar, många vackra klädningar
och lysande smycken, vill jag det, men inte annars.
– Hvad du är vacker, Bella, Isabella, sade Maud och drog
henne ned till sig, som hon nyss gjort med brodern.
– Akta min hårfläta... hu, Maud klämmer mig så hårdt
om halsen, sade Bella och drog sig häftigt undan den heta
omfamningen samt strök det tunga släta håret ifrån pannan.
Framåt midnatt, när de ätit tårtor .. när de länge lekt kung
och drottning, och Mauds små rosenfärgade fötter i ett nu
sprungo omkring på mattan, då, när hon skulle utföra drottningens
befallningar, kröp hon upp i broderns knä, lade sitt hufvud emot
hans axel, och så somnade hon så plötsligt, så omotiveradt som
allt, hvad hon gjorde, var det...
Han lade henne med mild ömhet ned i hennes säng, drog för
sängomhängena och släckte lampan. Därefter vände han sig till
Bella för att följa henne hem. Ehuru hon ifrigt tagit för sig af
allt det goda, Maud bjudit henne, vände hon sig nu med en snabb
rörelse om, medan Dick släckte lampan, och sopade så ned alla
kvarvarande tårtor i sitt lilla förkläde.
– Kom, min lilla »drottning», sade han och fattade hennes hand.
Ehuru den var »söt» och klibbig af alla godsaker, tryckte han
den lilla fasta näfven i sin tunna, hvita hand... och han, den
adertonårige ynglingen, erfor en känsla af att vara beskyddare...
Omedvetna drömmar hägrade för hans själs syn... oroligt
fladdrande som irrbloss. Och hon åt af sina tårtor och hade munnen
full, äfven när hon stod i sin dörr där nere i portvaktsrummet och
sade »godnatt». – – – – – – – –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
