Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Balen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Asch – ja – allaredan då vi va’ små barn lekte vi som syskon ...
Unge Ryning började se undrande och tankfull ut. Egendomligt
sätt hon hade i alla fall, den flickan – mycket naiv ...
Hon gaf sig till att rycka i hans berlock.
– Får jag se? Har ni en dödskalle? Och en medaljong? Hvem
har ni i den?
Han löste af sig kedjan och höll den i sin hand framför henne ...
Nej – inte den, den får ni ej öppna ...
Hon ville göra det ändå, och han måste gripa ett tag om
hennes hand för att hindra henne.
Då kastade hon sig tillbaka och skrattade hårdt, uppsluppet ...
Han blef en stund tyst och andades djupt ... förunderliga
flicka! ... Men hon var ju barndomsvän till Maud, hans sommarvän
och ideal ... Äfven hon kunde ju vara glad och uppsluppen som
en tattarunge ... men dock på ett helt annat sätt ...
– Sitter ni nu och tänker på er käresta? sade hon, och väckte
honom ur hans drömmar.
– Jag satt tvärt om och tänkte på er.
– Ja – det hindrar väl inte lagfarten, menade hon, och gaf
honom en blick, som han tyckte sig känna genom skymningen.
– Hvar är er bostad, fröken? ... Jag måste veta ert tillnamn.
– Olson, sade hon hastigt – jag bor vid Strandvägen.
– Öfverdådigt läge, sade han; ovillkorligen vår gentilaste gata.
– Tror jag, det.
– Långt ifrån Crawfords? De bo ju också vid Strandvägen.
Hon nickade och åstadkom något obegripligt ljud inuti munnen,
som visst skulle vara svar.
– Har ni varit ute i vinter?
– Ja visst! Det vore väl förfärligt för en så ung flicka som jag
att sitta inne, då man är ledig och inte har plats.
Nej – detta började bli en gåta.
– Fröken Crawford skall ju föras ut i vinter, försökte han än en gång.
– Om jag kunde begripa, hvarför ni talar så konstigt? Ni
måtte tro, att vi äro sjuka eller fåniga? Har man någonsin hört
att flickor föras ut – nej, de fösas in i stället, både den ena och
den andra vill minsann vara ute och gno så mycket man kan,
det är då säkert, så det är bättre att fråga, om vi ska’ »föras in»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
