Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- V. Stamförvandter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Stamförvandter.
När doktor Grane, efter att ha anhållit om tillstånd att gå med
damerna hem, skiljts från dem vid porten, hade han blott
sagt: »Vi träffas i morgon, fröken Crawford!»
På hela hemvägen hade hon ej talat ett ord, utan låtit tant
Julia prata, och likväl var han nog oförsynt att påtvinga henne
sitt sällskap äfven påföljande dag! Men – han kunde försöka,
om han ville... han skulle i alla fall aldrig finna henne.
Påföljande dag smög Maud sig upp med solen, tidigt, tidigt på
morgonen, och höll på att skrämma vettet ur kokerskan, när hon
stod i skafferiet och ursinnigt letade i alla burkar, där hon
vädrade något riktigt godt, hvilket kröp ned i en liten medförd korg;
på armen bar hon dessutom en hängmatta, och i botten på korgen
skymtade en bok, en engelsk missroman.
– Jag skall göra en utfärd – hälsa pappa, att jag inte riktigt
kan säga, när jag återkommer – »sömntuta»! sade Maud
och böjde sig ned öfver kokerskan, som somnat om, så snart hon
såg, att det endast var fröken Maud som bullrade.
Med en nick försvann hon sedan ut genom dörren.
Och ute i granskogen möttes hon sedan af naturens fägring,
nybadad och skälfvande af en lätt morgonvind, glittrade i
solljuset, som silade in mellan ljusgröna tallkottar och genom
mörkgröna, saftiga ekar, öfverdragna af fin, skimrande spindelväf...
Dagen skulle helt säkert, trots det, att man var långt inne i
augusti, bli mycket het och solig, det såg hon af myggen, som
dansade om med brokiga dagsländor på de glänsande solstrålarne...
Maud såg sig omkring åt alla håll... inte en människa... hon
var ensam, och hon kunde få göra precis som det föll henne in, då
ej den välsignade tant Julia ropade sitt jämrande: »söta Maud,
var rädd om dig!»
Hvart hon skulle styra sina steg? Jo, tvärs öfver sjön. I ekan,
deras egen båt, kunde hon att börja med tillbringa dagen.
Genom badparken bar det af ned till sjön. Som en brottsling såg
hon sig om åt alla håll... en ångbåt kom tyst glidande fram
genom kanalen, men den sömniga besättningen gitte knappast
ägna henne någon uppmärksamhet. Svallvågorna hade nätt
och jämt lugnat sig, då hon lösgjorde båten, hvars botten efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zigenarb/0031.html
