Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Gryende kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgängesvänner göra sitt bästa för att nu, när sorgeåret snart
var tilländalupet, draga henne med ut i hvirfveln och skingra
hennes sorg. Men Maud läste med samma likgiltighet hvartenda
förslag, både de som rörde lawntennis, ridpartier och utfärder nu,
innan alla människor reste till landet och badorter. En hel del
voro redan resta, och de, som stannat efter, måste därför ännu
några gånger vara tillsammans.
– Du är verkligen odräglig, Maud, som inte kan antaga en enda
bjudning, knotade Bella.
– Om du blott kunde gå i mitt ställe ... Men det är så ledsamt
med det, att ehuru Dick och du äro ringförlofvade, bjuda de dig
mycket sällan.
– Det där »packet», mumlade Bella, det är bara därför, att
de, kan tänka, genom dig ha reda på att min far var en ärlig
arbetare. Men jag skall minsann minnas dem, när jag är »där» ...
– »Hvar» där?
– Dit jag en gång skall komma, sade Bella med bestämdt
tonfall och ett spotskt leende. Minnas dem alla, som på något sätt
sökt kväsa mig nu.
– Du kan väl aldrig räkna mig till dem, Bella? Nog tycker
jag, att jag på allt sätt varit dig en trofast vän?
Bella teg envist.
– Eller huru, Bella? Hvad kan du ha att förebrå mig?
– Söta du, gräla nu inte igen! Det är då förskräckligt, att du
jämt skall bråka, Maud, alltid bråka om allt. Du har blifvit
dig så olik, så!....
– Får jag säga dig en sak, Bella, sade Maud och sprang upp som
en fjäder efter hårdt tryck, du har aldrig hållit af mig, endast
begagnat mig att klifva upp på, för att vinna Dick ... och detta,
under det jag löjligt nog ägnat dig en i allas ögon mycket
oförklarlig vänskap. Och jag börjar själf förstå, att den varit och
är litet omotiverad ... och då jag tänker på Dicks framtid, så ...
– Jaså – ja – du kan gärna försöka ställa till något mellan
Dick och mig – men det skall jag säga dig, att det kommer ej
att lyckas, ty Dick är så galen i mig, att hällre förlorar han
hundra sådana systrar som du, än han förlorar en enda Bella.
Med dessa ord reste sig Bella och lämnade Maud kvar, förkrossad
af denna ständiga, söndermalande ovänlighetsanda inom hemmet,
allt sedan faderns död.
Hvad Bella sagt om Dick var tyvärr blott grym sanning –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
