Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Slutet på Dicks kärlekssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Ack, Inger, det finnes saker i lifvet, där ingen Porla hjälper!
– Såå? Hvad fattas då? Man inbillar sig så mycket, när
man har dålig mage, sade hon allvarligt och kastade sig ned med
en duns i soffan, under det att Maud fridlös och rastlös gick som
en skugga fram och tillbaka genom hela den långa filen af rum.
Är det något fel med donna Bella? frågade hon.
– Visst inte – just det, att det inte är något fel med henne,
då vi äro åtskiljda, är hvad som grämer mig mäst. Hon är ute
vid Furusund, dansar och seglar, roar sig och skrattar, under det
att jag är ensam och lider... lider!
Han tog med handen öfver den heta pannan liksom i tanke att
döfva kvalen eller hämma de vilda slagen, som bultade och
hamrade på hans förstånd, tyckte han.
– Du inbillar dig så mycket. Huru kan du veta, att hon är
glad, då du ej är där?
– Thore Ryning är där med.
– Och han vill stifta ondt mellan er båda? Det trodde jag ej
Thore om i alla fall.
– Inte vill han det. Jag frågade, huru Bella tycktes ha det,
och då svarade han så där. Och inte längtar hon häller att
komma hem igen. Inger! – han böjde sig fram, när Maud var
tillräckligt långt borta att ej höra dem – Inger, vill du bli min vän,
min förtrogna? Får jag komma hem till dig en af de närmaste
dagarne?
Hon skiftade färg och bet sig i underläppen.
– Ja – innan jag börjar tjänstgöringen då, ty se’n får jag nog
ej tid. Men titta där? Nog ser hon ut som en lycklig fästmö!
– Det ligger naturligtvis en historia under det beslutet, hvartill
jag ej har knuten.
– Inte? Nej, detta är ett styggt fall. Jag försäkrar att jag
inte begriper, hvad vi skola göra, Dick, ty hon är mera
obegriplig, det där lilla nervbyltet, än jag ens kan komma
underfund med. Men nu tror jag, att jag ber att få rekommendera
mig i alla fall, ty nu kommer fröken Julia – som ni vet, hör hon
ej till mina favoriter... lika litet som jag till hennes för resten.
Därför säger jag nu farväl!
I det samma inträdde fröken Julia, och Inger gjorde en ful
grimace och lät portieren falla ned bakom sig, utan att ens vilja
störa Maud, som ännu i rastlösa tankar gick fram och tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
