- Project Runeberg -  Zigenarblod /
132

(1912) [MARC] Author: Malvina Bråkenhielm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Slutet på Dicks kärlekssaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Maud – hvad har du tagit dig till? sade Dick, då de, åter
befriade ifrån fröken Julias sällskap och hennes ständiga
funderingar på pigor och hushåll, voro ensamma för en stund.

– Det samma som du, Dick, skänkt bort min frihet.

– Men följer ditt hjärta med? Är du lycklig... älskade lilla syster!

– Lycklig? eftersade hon sakta... Vet du, det där ordet
innefattar mycket, ehuru det är kort. Det är ju ingen som
tvingat mig; och då måste jag väl vara lycklig... svarade hon.

– Du svarar undvikande, Maud. Fattas det dig något? Är det
emedan du ville bli rik?

– Rik? Hon skrattade, litet trött och tvunget. Rikedomen
är enligt min tanke ej något att sträfva efter. För resten, jag är
rik nog. Han gick hem med mig, den där kvällen. O! den förfärliga
kvällen... och hvem som då kommit... hade jag...

– Min Gud, Maud! Hvad är det du säger?...»Den förfärliga
kvällen» säger du?

– Ingenting... ingenting att tala om... söta Dick! Glöm,
hvad jag sade!

Maud slutade med sin rastlösa vandring och gick fram till
Dick, lade sin arm om hans hals på sitt forna barnsliga, mjuka
sätt och såg honom in i ögonen. När han med bekymrad blick
betraktade henne, började hon skratta... skratta allt mera vildt,
och snart förvandlade sig detta i Dicks tycke ohyggliga skratt
till en krampaktig gråt.

– Maud, min egen lilla syster... hvart skall detta bära hän?

Tala ej om mig, Dick! Hvad är det att tala om?... Låt oss
då hällre tala om dig.

Hon hade återkommit till sig själf och aftorkat sina tårar. –
Jag är nästan mera orolig för dig... O, Dick! vågar du kasta en
blick in i ditt eget inre? Du vänder dig bort... du... kan ej se
mig in i ögonen?

– Nu säger jag som du – låt oss tala om något intressantare!

Han tog sin hatt, kysste Maud på kinden och gick.

När Dick påföljande dag, för väl tionde gången den dagen,
gått igenom sina affärer och med djup grämelse insett, att något
här måste göras, sett, att den summa, som stod emellan Grane
och honom, vida öfversteg hvad han föreställt sig, sjönk hans
mod ned till förtviflan.

Det var honom omöjligt att arbeta... han gick fram och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:52:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zigenarb/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free