Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frågan om staten i fisnka revolutionen av C. W. Kuusinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅGAN OM STATEN I FINSKA
REVOLUTIONEN Av C. W. KUUSINEN
i.
Under den revolution, som senaste vinter övergick Finland,
strävade den finländska socialdemokratin icke ut över gränserna för
den allmänna folkrepresentationsordningen. Tvärtom sökte den att
i görligaste mån uppbära en allmän folkrepresentation, att skapa en
i högsta grad demokratisk statsform. I denna riktning siktade
folkkommissariatets förslag till statsförfattning, vilket redan tidigt
på våren var »avsett att genom folkomröstning godkännas. Enligt
detsamma skulle den demokratiskt valda lantdagen utgöra högsta
makten; regeringen skulle utgöra blott dess verkställande utskott;
en president utan rätt till självständig verksamhet, underkastad
lantdagens regelbundna och direkta kontroll; folkets initiativrätt
skulle vara synnerligen omfattande, referendum blott i frågor
gällande statsordningen: ämbetsmännen skulle tillsättas för bestämda
terminer, de högsta skulle utses av lantdagen.
Naturligtvis var denna statsform ej för folkkommissariatet ett
slutmål, utan endast ett statligt medel för förverkligande av
social-ekonomiska strävanden. Genom detsamma ville man framskapa
betingelser för vidare utveckling i riktning mot socialismen,
genomdriva reformer, ur vilka sist det socialistiska samhället skulle
uppkomma.
Denna idé syntes skäligen naturlig under de rådande
förhållandena i Finland. En demokratisk statsordning hade i Finland
garanterat folkrepresentationen en majoritet, varav en stor del
direkt framställt krav på en socialistisk ordning, och synbarligen
hade icke den återstående delen motsatt sig i denna riktning gående,
stegvis och försiktigt genomförda reformer.
Socialismens motståndare hade i lantdagen avgjort suttit i minoritet och som sådan
varit maktlösa och ringaktade. Så trodde man.
I betraktande av Finlands ekonomiska liv föreföll en sådan
tankegång långtifrån omöjlig. Oberoende därav att den
kapitalistiska utvecklingen icke framskridit långt i Finland, vore det
synnerligen lätt på grund av produktionsförhållandenas enkla
struktur att åtminstone statligt övertaga största delen av dem, lättare
än i månget land med längre utvecklad folkhushållning.
Trävaru- och pappersindustrin är till sitt produktionsvärde de främsta i
Finlands kapitalistiska industri. En förhållandevis stor del (ungefär
nio tionde-delar) av skogarna tillhör redan på förhand staten.
Pappersindustrin är tämligen centraliserad: att beslagtaga ett
tiotal av de största affärerna vore uppenbarligen liktydigt med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0044.html
