Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nationernas samfund eller det socialistiska samhället av St. Mineff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
Den till imperialismen svarande internationella politiken är
alltjämt och allt mer aggressiv. Följden härav blir, att rustningarna och
krigen blir själva kapitalismens livsvillkor. Kring de stora
imperialistiska nationalstaterna rör sig som månar de små länderna, som, hur man
än pratar, inte för och inte kan föra en oberoende politik. Med deras
avhängighet av de stora, eftgr vilkas tryck de löper i bestämda banor,
förstår man att de med iver träder fram för tanken om ”nationernas
samfund".
Endast maktens överlämnande till det av inga verkliga inbördes
motsättningar bindande proletariatet kan göra ett slut på det annars
ändlösa slaktandet. De härskande klasserna kan det inte, och inte kan de
överlämna makten åt arbetarna, det vore ju att begå självmord!
Proletärerna ensamma kan skänka mänskligheten freden, de och inga andra.
Den nationella frågan och dess lösning är f. n.,’ i den
imperialistiska epoken, inrangerad i den stora serien av gamla borgerligt
revolutionära problem, som bourgeoisin sedan den blivit konservativ och
reaktionär ej längre kan lösa. Ett samhälle baserat på oförsonliga
motsättningar kan ej utvecklas utan att vara underkastat de blinda ekonomiska
lagarnas våld. I st. f. att fortsätta eller rationalisera den gamla borgerliga
demokratins uppbyggande politik har kapitalismen, inför uppkomsten av
en ny, klart revolutionär klass: proletariatet, ingått kompromisser och
politiska äktenskap med alla det gamla aristokratiska enväldets
kvarlevor ända till bildandet av en ny enväldesoligarki av bankkungar och
krönta kungar.
Som så många andra sociala problem fick även det nationella
problemet under den imperialistiska epoken i de härskande klassernas
händer formen av en stor spekulation — affärsspekulation och reaktionär
spekulation. Det nationella befriandets och oberoendets hägring
användes skickligt av de imperialistiska ledarna varje gång de förberedde ett
förslavande av andra folk. Den sociala blandning, utan klar klasskillnad,
det borgerliga samhället var vid sin uppkomst ett övergående historiskt
ögonblick, födde med ideologien om den inbördes harmonin mellan
klasserna även illusionen att kunna förena kapitalet och arbetet, de skilda
nationerna, vargen och lammet.
Just här är det de samtida socialimperialisternas kubjektiva
konstruktioner krossas mot den obönhörliga ekonomiska realiteten. Den är
en massföreteelse, räknar ej med enskilda individer, erkänner, endast
klasserna. De produktiva krafternas fruktansvärda tryck g&r utefter en
klasslinje ovanför de etniska eller strategiska gränserna, ovan nationer
och raser. Klasskampen behärskar alla det sociala
livets yttringar, och såväl på problem som blivit hängande olösta
sedan gammalt som på dylika av aktuellaste datum trycker den sitt sätt
att se och sina lösningar. De underkuvade ländernas nationella
oberoende kommer också med bland de problem, vars lösning står i intimt
beroende av de revolutionära aktionerna mot imperialismen. Dessa aktioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0055.html
