Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidskriftsrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett nytt släkte, ett släkte av muskelstarka och viljekraftiga arbetare,
ett kämpasläkte — sådant som den amerikanske diktaren Walt Whitman
hälsade det — steg upp och skall rädda Västerlandets folk. Dess själ
vibrerar och sänder ut sina vågor. 1 Tyskland, Frankrike, England, Kina,
Japan, Förenta Staterna, Holländska Indien utbreder sig trots allt
bolsjevismen och sovjetismen. Trots alla de kapitalistiska staternas försök att
dämma stiger den sällsamma floden alltjämt och hotar de sociala
smittoämnen som hopats bakom de höga murar den vräker kull. I folkens
själar fräter den bort de starka imperialistiska stämningarna och
pånytt-föder alla som den når. Man söker sätta emot den tigandets vallar,
lögnens och smädelsens dammar. Det hjälper ej, den når ändå arbetarna,
som förblivit friska, den stärker, stimulerar och enar dem.
De intellektuella — dessa som räknar sig som eliten och som hade
ryktet om sig att äga gåvan och skarpblicken — nåddes icke av den
magiska floden. De anar inte vidden av de händelser som forberedes och
som ska omforma och förnya världen. De märker att det lider mot slutet
med det rämnade samhälle, vars stöttor de är, men deras intuition orkar
inte utöver vissa gränser. De ser inte den dock synbara process som
försiggår. Och med sarkasmer, ordlekar, förtal och svammel söker de
dölja sitt fullkomliga oförstående. T. o. m. den store Maxim Gorki,
utgången från folket och ansluten till z immer va 1 dismen, stod under flera
månader starkt fientlig mot bolsjevikerna, som han bekämpade och lät
bekämpa i sin tidning Novaja Shisn. Men det avskyvärda attentatet mot
Lenin öppnar äntligen hans ögon. Han sänder liksom hans vän Maria
Andrjeva ett hjärtligt telegram till den geniale och hårde bolsjeviken,
han mottar uppdraget att förestå ett bokförlag, avsett att över hela
Ryssland i massupplagor sprida världslitteraturens mästerverk och grundlagt
på initiativ av folkkommissarien för undervisningsäsendet Lunatsjarski.
Men det var mindre principiella skäl än det patetiska i situationen och
ententens avskyvärda intrigspel som gjorde Gorki bevågen för
bolsjevismen.
Driven av de imperialistiska entente-regeringarnas spel och trots
det upprepade klandret emot honom har Romain Rolland, som under
sovjet-republikens första dagar långt ifrån gillade bolsjevismen, sänt
Populaire (franska socialistvänsterns centralorgan) ett ångerfullt brev,
vari han förkunnar sina ”internationalistiska solidaritetskänslor” för den
ryska bolsjevismen och ogillar ”med största eftertryck” ententens
skamliga militärintervention.
Romain Rolland är naturligtvis ej alls bolsjevik, lika litet som han
någonsin var zimmerwaldare. Som individualist kan han inte utan
reservation acceptera kommunismens väldiga försök. Han står närmare Jean
Longuet och dennes folk än Loriot (den ledande franske zimmerwaldaren)
däri att han försöker förena två oförenliga ideer: nationalförsvar och
internationalism, och han är som konstnär mer borgerlig än socialistisk.
Men utöver massan av franska skribenter i denna tid har Jean-Christophes
författare det stora försteget, att han läser och studerar allt, att han är
frigjord från varje förutfattad mening och att hans fattningsfömåga och
mottaglighet är oerhört rika. Tålmodigt har han samlat alla skrifter och
dokument från alla håll och han har frapperats av storheten i det kraftiga
återuppbyggningsarbete, som börjats av clet ryska arbetarfolket. Aldrig
kommer han att följa till det yttersta bolsjevikerna och
Zimmerwaldvän-stern, men hur skiljer han sig inte exempelvis från Barbusse, som skrev
Elden, denna glänsande krigsvision, men som förskräckt av sin egen
framgång slog back, anslöt sig till wilsonismen och dess dumma
”nationernas samfund” och förenade sig med de intellektuella
”minoritets"-soeialisterna, de veckvilla och rädda småborgarna som oscillerar mellan
Kerenski och Lenin, ehuru dunkelt kännande hur den kommunistiska
socialismen börjar klart utkristalliseras i Ryssland!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
