Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tidskriftsrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nya tider, nya sånger!
Under denna rubrik kommenterar Isvestia det av ryska
sovjetrepubliken nyligen publicerade utfästandet att med- alla medel,
även vapen, understödja revolutionen i det kejserliga Tyskland, varmed
man officiellt tvingats ingå Brest-freden. Med glad tillfredsställelse
konstateras, hur oerhört tiderna på sistone ändrat sig, hur tyskarna på sin
tid räknade sovjetregeringen endast som en provisorisk regering och hur
nu den senare genom sitt djärva tillkännagivande visat att den räknar
Kaisers regering för alldeles detsamma. Sovjet-Ryssland kände sig inte
kränkt, när hrr Kiihlmann, Hertling och Hinze talade om dess
provisoriska karaktär. Vi, som uppfostrats i det tyska folkets store sons läror,
vi håller allt för provisoriskt, vi vet mycket väl att också
sovjetregeringen är provisorisk. Arbetardiktaturens regering skall sedan vika
platsen för regeringen i ett fullständigt kommunistiskt samhälle, där det inte
skall finnas någon indelning i klasser och där därför den järnhårda
diktaturen inte skall vara nödvändig.
1 fortsättningen försäkras de tyska arbetarna, att de i öster har en
trogen beskyddare av sin revolution. Med våra kroppar, heter det, ska
vi spärra för entente-imperialismen vägen till det röda Berlin, och inte
håra vid Volga, inte bara vid Dnjepr, nej, om historien kommer att så
kräva, så kommer vår röda armés unga regementen att kämpa också vid
Rhen mot kapitalet och för den tyska revolutionen. Ryska
sovjetregeringen vet, att ännu mycken svår kamp återstår men den går troget
framåt under sin fana med inskriften: Den proletäriska världsrevolutionen. Ju
större uppgiften är desto större skall den unge ryske jättens energi bli.
iDen makt, som den ryska arbetarrevolutionen skapat, kan inte på
konst-ilad väg framkalla den europeiska revolutionen, men om så blir
nödvändigt kommer den att skydda den europeiska revolutionen och i förbund
tnaed den påbörja det stora arbetet på kapitalismens ruiner.
Europeisk revolution eller kontrarevolution?
Denna fråga framkastas av Juraj Demetrovié i oktoberhäftet av den
österrikiska Der Kampf. Man märker, skriver D., redan att det
nuvarande samhällets politiska och sociala grundvalar är så kraftigt skakade,
att kontrarevolutionen redan uppbjuder allt för att hindra verkningarna
av de revolutionära tänkesätten. Men förgäves de undertryckta
nationernas och klassernas befrielsekamp griper allt vidare kring sig och
hotar att riva ned alla privilegier som ställer sig hindrande i vägen.
Ryska revolutionen utövar i bägge fallen (nationer och klasser) ett väldigt
inflytande och ger en stark impuls &t de revolutionära krt "terna inom
varje nation, ja, tvingar nationerna till öppet ställningstagande för
revolutionen eller kontrarevolutionen. Skall Europa bestämma sig för den
bolsjevistiska Östern eller emot den?
Även om enl. förfts mening bolsjevikrevolutionen kommer att till
sist bli ett störtat Blanqui-försök, åtföljt av ny tillfällig borgarregim, är
den dock en förelöpare till den kommande tidens förestående strider.
Världskriget, som började som imperialistiskt erövringskrig, blir under
sin utveckling organ för de kontrarevolutionära makternas störtande.
Först störtade tsarismen samman. Autokratin måste gå den vägen.
Visserligen såg Brest-freden ut att bestyrka motsatsen, då den ju stärkte
•centralmakts-imperialismen, men det var tillfälligt; just denna fred har
fullbordat världskrigets stora inre omvälvning genom att ge det dess
enda riktiga mening och innehåll. Genom denna fred visade sig nämligen
kontrarevolutionen i hela sin ohygglighet, och hela den civiliserade
världen måste besluta sig för antingen kontrarevolutionen eller — låt oss
säga (försiktigheten tydligen föranledd av censuren) — den
demokratiska revolutionen. En kompromiss är här omöjlig, avgörandet måste ske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0064.html
