Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det är, att vi önska den så fort som möjligt, och vi uppmana
arbetarna att på de skilda vägar, som leda dit, påskynda sina steg.
Den socialistiska kooperationen, upptagande i sig skilda
former av ägrarkommunism, blir ett av de verksammaste medlen för
att revolutionera först och främst böndernas tänkesätt och
senare jordbruksegendomen. Vi ha så ofta upprepat, och man
upprepade det senare på österrikiska socialdemokratins kongress,
att när allt är klart, kunde man nöja sig med böndernas
neutralitet. Detta håller icke streck. Det ges inga neutrala krafter.
Bönderna skola vara antingen med oss eller mot oss, och om de äro mot
oss, äro vi förlorade.
Engels skrev under sin resa i Frankrike 1849—50, att den
socialistiska revolutionen endast skulle vara möjlig om arbetarna och
bönderna kämpade sida vid sida. Vi ha sett denna kamp 1871.
Arbetarnas kommun blev krossad av ’bassarna’ och icke blott av
de stora jordägarna, utan genom nästan hela den lantliga
demokratiens fientlighet.”
Nu ha vi också sett denna kamp i Finland 1918. De röda
arbetarna förlorade icke drabbningen-enbart därför, att borgarna
inkallade en främmande nations trupper, utan även av den
anledningen att bönderna — stora skaror åtminstone — voro mot dem.
I Ryssland voro de med.
Jaurés’ ord gäller med samma styrka ännu i dag, både
beträffande arbethrnas ställning till jordbrukskooperationen och
böndernas till den sociala revolutionen — men vad uträttas väl för att
förhjälpa de förra till självverksamhet och de senare till ett
förnuftigare betraktelsesätt?
Så långt känt är — ingenting alls. Det finns åtskilliga
punkter på papperet, som blända på avstånd, men därvid stannar det.
Nu ha visserligen rörelserna ute i världen i viss mån påverkat
den politiska uppfattningen även i vårt reaktionära land, men på
det ekonomiska- området — särskilt jordbrukets — äro alla
reformatoriska initiativ otänkbara, synes det. Det är ett ännu obrukat
fält.
III.
ARBETARNA OCH JORDEN.
I anslutning till förestående framställning kan man ytterligare
konstatera, att lantarbetareagitationen står ungefär på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
