Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demokratins nederlag, att det hela är ett provisorium. Soc.-Dem.
lovar att ”ta bort fläckarne”, alltjämt rörande sig i den borgerliga
parlamentarismens tankebanor och Dagens Nyheter känner till sist
i jubelkören hos tvåkammarsystemet ”ett trängande behov av
korrektur”. Men kvinnorna få rösträtt! Deras rättslöshets fålla var
lika fallfärdig, som det 40-gradiga stängslet.
Så markerar då författningskompromissen ett trängande
behov av högersocialismens störtande från sin maktställning
samtidigt med att den klart antyder, att kompromissen från de
politiska spörsmålens fält kommer att sträcka ut från block-kroppen
sina kvävande polyparmar ut till de sociala och ekonomiska
omge-staltningarnes område. Om icke en vårstorm stryker ned över
konstitutionsrucklen . . . .!
*
Arbetsköpare — ej arbetsgivare!
Småsaker är ej att förakta. Det är till stor del på små slagord och
gamla fraser kapitalet ännu håller sitt välde över .stora arbetarmassors
själar. Ett sådant slagord, som kan synas obetydligt men säkert bidrar
avsevärt till att grumla blicken hos många, är -det namn arbetsgivare
som av hela den borgerliga, och högersocialistiska prässen samt i dagligt
tal ges kapitalets representanter. Minsta eftertanke visar oriktigheten
i benämningen. Det är vidrigt att se socialister tala om kapitalisten som
arbets-givare — utan vilken alltså inget arbete skulle fås. Sedan Nya
Samhället (under sin vänstersocialistiska regim) började utbyta
benämningen mot den riktigare arbetsköpare, har också den
vänstersocialistiska prässen i stort också jort utbytet. - Detta har skett med så mycket
mer rätt, 50m i denna stilistiska bagatell kan stödja sig på Marx och
Engels. Den senare skriver nämligfen i sitt förord till tredje upplagan av
Marx’ Das Kapital (1883) följande rader:
”1 denna tredje upplaga är alltså intet ord ändrat, om vilket jag
ej bestämt vet ätt författaren själv skulle ändrat det. Det kunde inte
falla mig in att i Das Kapital införa den gängse jargong, p&, vilken tyska
ekonomer brukar uttrycka sig, denna rotvälska, varpå exempelvis den,
som för kontant betalning låter ge sig arbete av andra, heter
arbetsgivare, och arbetstagare den, vars arbete fråntas honom för lön.
Också i franskan brukas t r a v a i 1 i dagligt tal i mening av
”sysselsättning”. Med med rätta skulle fransmännen hålla -den ekonom för
förryckt, som ville kalla kapitalisten ”donneur de travail” (arbetsgivare)
och arbetaren ”receveur de travail” (arbetsköpare).”
Alltså, låt oss en gång för alla begrava den falska
ursprungsbe-teckningen, detta ©hederligt förskönande ord arbetsgivare!
Arbetsköpare är kapitalisten — låt oss kalla honom det och inget annat, och
det lönar sig, söm all sanningsenlighet. Redan det lilla ordet ska komma
folk att fundera över den sociala frågan! T. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0092.html
