Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helgoan dsh o 1 ms bes 1 ute t av år 1282 finnes i ett antal avskrifter,
varav den ena återgives i ”Svenskt Diplomatarium”, tryckt 1829, ur
vilken avskrift vi låna några utdrag. T sin gammaldags stavning inlcdes
aktstycket med följande ord:
"Utij Konungh Magni Ladulås tidh blef hållin en allmenneligh
Herreda gh i Stockholm Anno Christi 1282 i Junij m&nadt.
Tå skiöt Konungen Råsten -till alla Biachopperne och alle Laghmän
ötvver alt Rikiett, och sedan til Allmogen; så wäl högom som lågom,
innan Rådh så wäl som utan, och gal them alle sampteligen tilkänna, at
han icke effter den dagh hetrösto sigh att förswara Swerges Crona, och
ellietsh hålla sitt Konungzlige Håff medh Upsala ödlie allenast, som the
förre Swerges Konungar gjort hafwa, utan begiärde af them samptligen,
att de wille öfwerwäga och berådslå, hwad som Cronan kunde blifwa
förbättrat medh och gafl’ them fritt utij twå dagar til att berådslå och sigh
betänka, hwad de wille svara till förbem:e Cronones förbättringh. På
tridie dagen bleff omslagit och utropat, att aller Allmoge skulle
för-snnublas på Helgans Holmen, som och skedde.”
Därpå heter det att Uplandslagmannen skulle ”gifwa Rösten ifrå
sigh” (tala), varvid han meddelade kungen allmogens beslut, ”uppå alles
deras wägiiar” heter det. Detta beslut, för vilket kungen tackade och som
sålunda efter den tidens förhållanden fastställdes, innhåller att alla
bergverk och strömmar i riket skulle ligga under kronan, det vill säga höra
kronan till; vidare rikets största insjöar såsom Hjälmaren, Mälaren,
Vättern och Roxen med deras strömmar och fiskerier, alla skär i svenska
och finska skärgårdarna, vidare alla nybyggen, så kallad stubbejord, som
upptagas på kronans allmänningar, varjämte beslöts att en
”allmänne-lig Jordesyn och rannsakningh” skulle hållas över hela riket.
Det bekräftas av ett flertal författare att genom detta
herredags-beslut på en gång lades under kronan mer av landets naturrikedomar, än
vad som någonsin förr eller senare förekommit. När man därtill lägger
att Gustav Vasa sedermera i sitt brev till Nordlanden förklarade som
kronans egendom ”alla ägor, som obygde ligga”, så framgår därav att
kronans egendom vid denna tid var av en betydande omfattning.
Bergverken, omfattande malm och gruvor, alla vattenfallen, fiskerierna,
väldiga allmänuiugsskogar och omkring hälften v all jord, även den odlade,
räknades såsom lydande under kronan. Det rådde i själva verket en
ganska långt utsträckt statsocialism med konungamakten som statens
representant och överhuvud.
Vid processerna om de luckrat!va vattenfallen Lanforsen och
Krån-gede ha kronans ombud, som förut nämnts, vid domstolarna avstått från
ett det kraftigaste bevismedel, som ä kronans,sida stått att erhålla. Dessa
processer ha därigenom fått över sig något av samma byråkratiska
ex-peditiorismässighet. som utmärkte rekognitionsskogsprooesserna på
1890-talet, då det hela såg ut som en pro formasak för beredande av säkrare
äganderätt åt de stora bolagen. Endast processen om Lanforsen skänkte åt
de intresserade bolagen ett vattenfall på åtskilliga millioner, utan att
bolagen behöft erlägga någon köpeskilling. Sådana gåvor åt
privatkapitalismen har vår tid råd att giva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
