Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernkonlerensen bedöm«! av !vå delfagare.
Den 13 februari höll ministerpres-:ident Kurt Eisner på ett
massmöte i Miinchen föredrag om Bern-korjferensen. Han kom därvid särskilt
in på den viktiga, av konferensen behandlade frågan om ”diktatur eller
demokrati” och gav där följande upplysningar, som låter helt annorlunda än
den framställning man fått til i livs i svenskå högersoeialistiska. prässen:
”Konferensen var beträffande bolsjevismen enig i att låta
anklagelserna falla, med undantag av de ryssar från andra riktningar som kommit
tillstädes. Alla fordrade, att en internationell kommission skulle resa till
Ryssland. Majoriteten ville icke utdöma bolsjevismen.”
I Ziirich har den bekante franske socialisten Charles
Rappo-port, författare till bl. a. den berömda boken om Jaurés, hållit föredrag
om Bern-konferensen, varvid han beträffande dess behandling av
territo-rialfr&gorna yttrade: ”Hela frågeställningen hos konferensen, som
framför allt sökte konstatera, vem som var den värsta bland nationalisterna,
måste ge den en osocialistisk karaktär. Det var ingen internationell
konferens utan en konferens av nationaliteter, där nationalitetsfrågan spelade
en icke ringa roll.”
Beträffande behandlingen av bolsjevismen hade man, yttrade vidare
Rappoport, ej intresserat sig för hur världskriget skulle hämnas och
proletariatet komma till makten utan rådslagit om: hur kan vi bäst bekämpa
revolutionen och straffa bolsjevikerna? Tal. var inte i allt enig med
bol-sjevikerna, men deras revolution är nu ett faktum av första ordningen.
Det är första gången ett parti som regering håller vad det lovat som
opposition. Ryska revolutionen är nu ett historiskt faktum, och det är den
största förbrytelse att rådslå om, hur man på bästa sätt må slå ned den.
Om konferensen stått på höjd med tiden, hade den måste ställa
frågan ej så: demokrati eller diktatur? utan: borgerlig diktatur eller
prole-tärisk? Ty en verklig demokrati finns ej just nu. Mensjevikema hade
förklarat, att ryska folket ännu jej vore moget för socialismen. Ja, om
man med mogenhet menar förmågan att läsa de fördummande
borgartid-ningarna, då kan ryska folket inte kallas moget. Men menar man därmed
det sociala sinet, förmågan av uppoffring, då måste man ge detta, folk
fullt mogenhetsbetyg.
Tal. slutade med, att proletariatet måste använda tillståndet nu efter
kriget till att genomföra socialismen. Detta sker genom hänsynslös
klasskamp, icke genom medarbete av borgarklassen. Vad vi nu har att göra
är motsatsen till vad Bem-konferense har gjort. Konferensen lär oss vad
vi icke bör göra. Vi vill så mycket som möjligt förbättra för oss vårt
läge inom det kapitalistiska fängelset men vår huvudsträvan måste vara
att komma ut ur detta fängelse. Icke genom småreformer utan genom att
bryta upp dörrarna och gå ut i ljuset. Endast som självständig klass,
A
icke genom medarbete av borgerliga skall vi nå fram till socialismen.
Slutmålstaktik i propagandan, revolutionstaktik i handlingen, det vare
vår paroll!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
