Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanlig enkel Pariserpojke, men riddereman i det ordets bästa mening
var lian: inte bara en snillrik författare, död alltför tidigt för att hinna
det litterära värdsrykte han annars säkert skulle hunnit, han var också
och framför allt en karaktär, en man, en heljuten ande.
Cyrano som fyller 300 år den 6 mars 1919, blev aldrig fulla
37 år men hann likväl författa ett antal litterära arbeten av stort intresse.
Efter den tidens smak skrev han en del bre v, riktade till värkliga
eller fingerade personer, naturbeskrivande, smädébrev mot fiender och
iaster, satiriska epistlar mot häxprocessandet, etc., vidare två
teaterstycken: komedien Den gäckade skölfuxen, bekant särskilt för den av
Moliére senare lånade scenen ”Vad hade min son på galejan att göra?”
och komedien Agrippinas död, på ett romerskt motiv, en dråplig s
a-tirisk predikan av en girig präst och slutligen en stor
fantastisk-satirisk reseroman Den andra värden, innehållande resor på månen
och solen. Det sistnämnda arbetet är det mäst ryktbara och ställer sin
författare på en beståndande hedersplats i denna litteraturarts historia.
Cyrano var i olika avseenden långt före sin. tid. Han har
exempelvis i sina skrifter förebådat aeroplanet, fonografen m. m. och varit
förkämpe för skiljedom mellan folken, för rashygien, för nykterhet (själv
var han nästan absolutist och vegetarian), för internationalism o. s. v.
Så försvarade han i ett brev kardinal Mazarin, som ehuru han var
italienare blivit fransk statsminister, på följande ståtliga sätt:
”Jag svarar, inte till dessa pappersjältar utan till resonabla
personer som förtjänar att tas ur sin villfarelse, att en hederlig man är
varken fransman eller tysk eller spanjor, han är värdsmedborgare och hans
fosterland är överallt.”
I sin m&nresa har. Cyrano ypperligt satiriska rader emot
nationalism och krig. En kvinna från månen berättar, att krigen där nästan
avskaffats, om man någon gång måste kriga så sker det antingen
genom urval av 100 man från vardera sidan, som väljs ut så rättvist som
möjligt och sedan drabbar samman eller — och hällre, de segrarna är tre
gånger värdefullare än de med vapen: genom debatter av resp. sidornas
lärda. Man kommer in på förhållandena på jorden, och kvinnan yttrar:
— Säg mig, anger inte era furstar som skäl till sina rustningar
rätten?
— Mydket riktigt, svarade jag, deras saks rättfärdighet.
— Varför, fortsatte hon, väljer de d& inte ut oförvitliga
skiljedomare för att förlika dem? Och om det visar sig, att de har lika rätt .bägge,
kan de då inte låta saken bero eller spela ett parti piket om den stad
eller provins de grälar om? Ocb dook, fastän de låter krossa skallarna
på millioner män, som är värdefullare än de själva, gycklar de i sina
gemak över omständigheterna, varunder dessa stackare massakreras. Men
jag gör orätt i att på detta sätt klandra era präktiga undersåtars
tapperhet: de gör rätt i att dö för sitt fosterland. Affären är värkligen av
stor vikt. Ty det är frågan om, huruvida man ska vara. vasall under en
kung som bär ett krås eller under en som bär en krage.”
Ett annat citat visar Cyrano som fullt modärn ande även på
filosofiens område:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
