Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bläckfiskens sugskålar, som uppsög de pangar, vilka man narrade
bönderna att placera i företag, som sedan gick omkull och för en
spottstyver uppköptes av banken. Denna bank ledde kampen mot
vikingabankernas förenade kapital, men den kunde också
samman-gå med dem, när det gällde att pungslå folket genom att ”skaffa
medel” för kommuner, stat o. s. v. Och grundläggandet av
Emis-sionsbolaget betyder att det mervärde, som samlas hos bankerna, i
allt liögre grad placerades i industriföretag, i nya bolag, som
genast i början kom under bankens ledning. Aktierna gick sedan i
marknaden, för att lura det lättledda folket att placera sina
spar-pängar i dessa, företag: de såldes dyrt och köptes senare billigt
åter, alltid efter ”kursens” växlingar. En vanlig företeelse blev ock
kapitalets ”urvattning”, bildandet av ett allt större papperskapital
utan motsvarighet i produktionsinrättningar eller varor. Så kan
ett bolag, som besitter egendom för en miljon, representera ett
papperskapital om 5 miljoner med motsvarande vinstdividender. I
bankkapitalets nät sprattlar både småborgare och bönder. De
förra ges existensberättigande blott såsom storkapitalets trofasta
agenter, och de senare får sälja och köpa sin lycka till pris, som
bestämmes av storkapitalet.
Som ett illustrerande bevis på bankernas makt må den i alla
länder förekommande företeelsen anföras, att medlemmarna i en
bankdirektion kan sitta i tiotal, ja, hundratal storbolags
direktioner, samtidigt som deras drängar, bokförarna, håller ögonen på
mindre’ företag. Och denna bankernas maktställning underkastar
sig icke staternas, icke ens de störres, gränslinjer. Den värkar
internationellt. ”Främmande” kapital söker sig alltid dit, där ränta
kan uppdrivas. Liksom amerikanska dollars finns placerade
överallt i varje knut av gamla världen, så hade den avlidne tsaren och
Tysklands kejsare placerat några tiotal miljoner ”för gamla
dagar” i amerikanska järnvägs- och jordbruksföretag. Det tyska
kapitalet hade grävt mullvadisgångar under det engelska, i det att det
öppet och hemligt sökte få i sina händer aktier och
bestämmanderätt i John Bulls bolag, samtidigt som det tvingade de stolta
engelsmännen att köpa dess billiga varor (”made in Germany”).
Varuexporten, som förr bildade huvudsträvan för ett
industriland. ställes i skuggan av kapitalexporten, med ändamål att
uppdriva räntor i andra länder. En allt bättre utvecklad
produktion, en allt hänsynslösare utsugning skapar nämligen allt
väldigare mervärde, så att dess placering blir ett av de allvarligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
