Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA VÄRLDEN
Av ANTON PANNEKOEK
I.
Det fyraåriga världskriget har på det mest ingripande sätt
välvt om världens väsen. Kring oss ligger en ny värld. Men ytterst
få har gjort klart för sig vad allt som har ändrat sig.
Den proletära världsrevolutionen har börjat. Det ser och vet
envar. Bourgeoisien ser eller anar det med skräck, den söker att
ännu rädda vad räddas kan och försöker med all makt att behålla
eller återupprätta sitt gamla välde. Proletariatets förtrupp upptar
hänfört kampen och de arbetandes stora massa sätter sig i rörelse
utan att ännu se klart, men dock instinktivt kännande att dess tid
nu nalkas. Arbetarnas revolution är i gång och kommer att gå
vidare. Men de förhållanden, under vilka den äger rum, är nya och
helt andra än före kriget. Och här ligger felet hos många, forna
socialdemokrater, som tror sig ännu leva i den gamla världen och
därför inte ser, hur helt annorlunda än de alltid hade gått och tänkt
sig kampbetingelserna är. De håller fast vid de gamla lösningarna,
det gamla programmet, de berömmer sig av att ha förblivit vad
de alltid varit och för därmed de arbetare, som följer dem, på
villospår. Därför är det nödvändigt att noggrant betrakta, den nya
värld, innanför vilken den proletära revolutionen kommer att
försiggå,
Världskriget har gjort världen internationell — det är dess
första stora verkan. ,
Kapitalismen skapade nationalstaterna, bourgeoisins stora
politiska enheter, vilka skarpt avsöndrade sig gentemot varandra,
men i sitt inre alltmer upphävde motsättningar och skiljaktigheter
i folkkaraktär, seder, åskådningar och rättsförhållanden. Varje
stat var självständig, suverän gentemot de andra; ingen tålde
inblandning av de andra i sina. inre förhållanden; en var slöt fördrag
och förbund med de andra efter eget gottfinnande. Som
bourgeoi-sins beväpnade kamporganisationer stod de bredvid och emot var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
