Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIDSKRIFTSREVY
Skillnaden mellan nationalisering och socialisering
dras, skriver Dresden-tidskriften Menschen (Människor), mestadels inte
upp nog skarpt. Den individuella funktionen, yrket skall nationaliseras.
Alltså: läkaren och advokaten skall nationaliseras liksom läraren redan
tidigare blivit det. Under kriget har också köpmannen, detaljhandlaren,
redan i det stora hela nationaliserats. Kraven på nationalisering är alltså
inte så revolutionära som de ser ut att vara. De är vid närmare påsyn
självklara saker och de är något som t. o. m. från borgerligt håll blott
kan mötas av ringa motstånd. Lika nödvädigt som det å ena sidan
synes vara att nationalisera apotekaren, läkaren, advokaten — att alltså
göra dem till statsämbetsmän och statsfunktionärer så som t. ex. lärarna
och prästerna hittills varit det i en låt vara annorlunda ordnad stat än
den vi väntar — lika vanskligt synes genomförandet, därför att
betingelsen är produktionsmedlens socialisering.
Tidskriften varnar för att på samma sätt hittills skett byråkratisera
advokaterna o. s. v., men för att hindra det måste först socialiseringen
äga rum. Socialiseras bör alla ekonomigrenar försåvitt de i det
ekonomiska livet framträder som samlad funktion och försåvitt skillnaden
mellan arbetare och arbetsköpare är särskilt framträdande. Man kan inte
gärna socialisera en advokat, även om han som det nu brukas uppträder
som firma med flera personer, men man kan nationalisera honom.
Däremot skulle det vara oändamålsenligt att nationalisera en fabrik. En
fabrik måste socialiseras, d. v. s. av arbetsköpare och arbetare måste
kallas till liv det nya samhället, det effektiva arbetets organisation.
Man kan inte för ofta hänvisa till skillnaden mellan nationalisering
och socialisering. Just nu försöker man från borgerligt håll att låta
revolutionen löpa ut i en nationalisering av enskilda ekonomigrenars
produktionsmedel. Det måste åter och åter tydligt framhållas: med en
nationalisering är intet uträttat, en nationalisering förändrar ingenting i
det nuvarande tillståndet. Spänningen mellan arbetsköpare och arbetare
blir beståndande nu som förr. Må vara, att lönekampen kanske mildras,
men den upphäves inte, och det är det som är det väsentliga. Begreppet
lön försvinner, när produktionsmedlen är socialiserade.
Det tyvende aarhundrades
februarihäfte har utkommit med flera intressanta artiklar, såsom Den
ryska rådsregeringens jordpolitik av Ph. Price, Manchester Guardians
ryktbare Rysslands-korrespondent, Socialistisk skolpolitik i Tyskland av
prof. Edv. Bull, Kommunerna och den ev. arbetslösheten av
arbetsförmedlingsinspektör J. Hvidsten, folkskolans anknytning till mellanskolan o.
s. v. Tyvärr har det gedigna häftet fått med en artikel av Erik Hedén om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0256.html
