Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROLETARIATETS REVOLUTION
OCH RENEGATEN K. KAUTSKY
Av N. LENIN
Inledning.
Den av Kautsky nyligen i Wien utgivna broschyren
”Proletariatets diktatur” ("Die Diktatur des Proletariats”, Wien 1918.
Ignaz Brand. 63 s.) utgör ett det mest påtagliga exempel på den
andra Internationalens fullständiga och skamliga bankrutt, om
vilken redan sedan länge alla hederliga socialister jorden runt
uttalat sig. Frågan om den proletariska revolutionen står nu i flera
stater på dagordningen såsom en praktisk fråga. Därför är det
nödvändigt att med kritik möta Kautskys renegatssofismer och hans
fullständiga avfall från marxismen.
Men först kan det vara skäl att understryka, det författaren
till dessa rader genast i början av kriget flerfaldiga gånger hade
tillfälle att påvisa Kautskys avvikningar från marxismen. En
serie uppsatser 1914—1916 i de utländska tidningarna
”Socialdemokraten” och ”Kommunisten” ägnades denna sak. Dessa uppsatser
samlades och utgavs av Petrograds sovjet: ”G. Sinovjeff och K.
Lenin: Mot strömmen.” (Petrograd 1918. 550 s.) I en broschyr,
utgiven i Généve 1915 och samtidigt översatt till tyska och
franska, skrev jag om ”Kautskyismen”:
”Kautsky, den andra internationalens främsta auktoritet,
utgör ett i högsta grad typiskt och klart exempel på, huru ett
erkännande -av marxismen i ord i verkligheten övergår till ”struvism”
eller ”brentanism”. (D. v. s. en liberalt-borgerlig uppfattning, som
erkänner en icke-revolutionär proletarisk ”klass”-kamp, och som
särskilt klart utformades av den ryske författaren Struve och den
tyske nationalekonomen Brentano.) Detta kan vi också lägga
märke till hos Plekanoff. Genom uppenbara sofismer urvattnas
marxismens levande revolutionära anda, allt erkännes inom densamma,
utom dess revolutionära kampmedel och propaganda för dem samt
att massorna uppfostras i denna riktning. Kautsky ”försonar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
