Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i skarpare’kampformer. Rösträtten har gjort den tyska
kapitalismen omätliga tjänster genom att skaffa den en inåt ostörd
fem-tioårig lugn utveckling. Visserligen växte alltjämt antalet
socialdemokratiska röster men endast genom att partiet samtidigt
alltmer anpassade sig efter de efterblivna, småborgerliga lagren och
närmade sig den borgerliga ordningen. Men varför kunde inte
rösträtten skaffa någon majoritet för socialismen? Det kunde
förefalla, som om endast det yttre trycket av reaktionen,
polisgodtycket och företagarterrorismen hindrade detta. Men nu, vid valen
till nationalförsamlingen, har det visat sig, att det ej var några
tillfälliga utan djupare allmänna grunder, som gjorde att
allmänna. rösträtten inte kunde ge folkstyret. u
Det gäller nu att klargöra orsakerna till, att allmänna
rösträttens formella demokrati åter satte bourgeoisin i sadeln och
alltså för arbetarna, endast betyder sken och bedrägeri. Med andra
ord: trots att arbetarna kunde Välja utan tvång alltefter sina
klassintressens krav, varför valde de ändå i massa borgerliga och
socialpatrioter till sina representanter? Svaret är här självgivet:
bristande upplysning. Ej av sig själva inser arbetarna sina
klassintressen; den bristfälliga uppfostran, de fördomar som inpräglats i
dem under deras ungdom, de gamla traditionerna, kan övervinnas
endast genom upplysning om kapitalismen och staffen. Där denna
upplysning saknas, tillkämpar sig endast ett fåtal självständigt en
ny åskådning. Och det är denna upplysning som. saknats.
Formellt fanns visserligen för varje riktning frihet till
upplysning och propaganda. Men i realiteten förfogade de borgerliga
och sooialpatrioterna över talrika tidningar, som i jätteupplagor
fördes ut till de avlägsnaste byar. Ty de hade från krigstiden
samlat massor tidningspapper för den avgörande stunden. Proletariatets
revolutionära förkämpar hade intet: under kriget undertryckta
och inspärrade måste de i den nya friheten skaffa allt nytt. men
för sin präss kunde de endast med största möda. skaffa en smula
tidningspapper, dock alldeles för litet till masspridning. Så blev
de avsiktligt och trots alla fraser om jämlikhet ha.ndicapade. Och
även om det funnits papper i överflöd, så kostar masspridning av
revolutionär litteratur stora pangar, som proletariatet knappast är
i stånd att uppbringa. Därför är den formella demokratin under
kapitalismen aldrig en verklig jämlikhet; rikedomen kan utan
alltför stora, offer bedriva en vida kraftigare propaganda och
proletärerna är pa grund av sin fattigdom ej i stånd att driva upplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
