Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framtidsmålet och som finnes utstakade i vårt s. k. dagsprogram.
Detta politiskt-demokratiska program avspeglar en lugnare
tidsepoks reformkrav på det kapitalistiska samhället, men förlorar
.alltmer i giltighet i samma mån den revolutionära
världssitua-tionen träder oss själva närmare in på livet och tvingar oss till
aktiv kamp för socialismens omedelbara förverkligande, en kamp
som blir en strid på liv och död med kapitalismen och
borgarklassen, varvid inga demokratiska slagord utan blott de faktiska
maktförhållandena avgör utgången.
Till allt detta kommer till sist, att senaste partikongressen
enhälligt antog ett sympatiuttalande för de ryska och finska
ar-hetarer evolution erna, ett uttalande vars slutord lyder:
”Det är vårt fasta hopp, att revolutionerna i öster slutligen
skall segra genom proletariatets anslutning i även övriga länder,
vilken anslutning måste komma, så snart krigets och kapitalismens
verkningar blivit fullt uppenbarade för massorna.”
Men hur skulle kongressen kunna uttala sin förhoppning om
proletariatets anslutning i även övriga länder till de ryska och
finska arbetarerevolutionerna, om den ogillade bolsjevismens
”idéer, program och riktlinjer”? Undantog man kanske genom en
tyst reservation från begreppet ”övriga länder” Sverge som ett så
gudabenådat land, att det lyckligen skulle undgå revolutionens
skärseld och ensamt bland alla kunna på den borgerliga
demokratins stillastående vatten segla in i socialismens rike? Eller kan
man utan att omfatta bolsjevismens ”idéer, program och
riktlinjer”, genomföra en arbetarerevolution? Det vore i så fall
intressant att få veta, hur detta skall gå till.
Demokratisk disciplin.
Inför de ojäviga, fakta, som här framdragits, må man väl utan
överdrift kunna säga, att de tio riksdagsmännen uppenbarligen bra
litet gjort sig reda för, vad vänstersocialismen egentligen är och
vad den vill, liksom de å andra sidan tycks ha ganska oklara
föreställningar om begreppen bolsjevism och spartacism. Mun
tycker, att en viss försiktighet i det offentliga framträdandet, när
det gällde en alltid ömtålig inre partikritik, då hade varit väl
motiverad. Men även om de tio haft i .sak rätt borde demokratisk
disciplin ha bjudit dem. att. i första, hand påkalla rättelse i vad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
