- Project Runeberg -  Zimmerwald. Socialistisk månadstidskrift / 1918-1919 /
282

(1918-1921)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så mycket järn, som han på samma smedja kan försmida låta,
såsom ock hugga på Wår och chronones skog, som sträcker sig utåt
Norge, så mycket ved som han därtill nödtorfteligen behöfwer”.

Ett av bergskollegium den 8 mars 1638 utfärdat privilegium
för Grrubb på en hammare vid Svartån på kronans allmänning
innehåller, att Grubb och hans arvingar skulle få behålla denna
hammare ”så länge han och de kunna hålla werket gående och vid
macht”. Han skulle dessutom få ”hugga på chronones allmänning
så mycket han till hammarens fortsättande nödvändigt behöfwa
kan”.

Genom ett kungligt brev av den 2 mars 1678 förklarade Karl
XI att han ville till rustmästaren David Kohl och bruksförvaltaren
Christoffer Geijer ”efterlåtha, . unna och siänka” en allmänning,
kallad Kloten samt Korslångan och Långvattnet att nyttja, bruka
och behålla för sig, sina arvingar och ”participianter oqwalda och
fria från all avgift”, så länge de verket ”tillbörligen och såsom sig
egnar drifwa och fortsätta”, Privilegieinnehavarna synas
emellertid ha missbrukat sitt privilegium, ty den 6 januari 1684
utfärdade konungen ett nytt brev, däri han återkallade privilegiet och
därtill förklarade, att bruksägarna hade förtjänat ”korrektion och
straff”. ’ t

I ett den 1 februari 1729 meddelat privilegium för Rökärrs
koppargruva i Järnboås socken tillätos ägarna besitta
bergsmans-hemmanet Kåfalla i Nora socken — ”så länge som de driva denna
koppargruva”, heter det.

Vid denna tid började man åsätta de till bruken upplåtna
all-männingarna en viss ”rekognition” eller årlig avgift, varav
namnet rekognitionsskogar uppkommit. I en utfärdad resolution av
den 27 februari 1741 angående Tväråns allmänning i Karlskoga
socken meddelar bergskollegium, att en viss rekognition skulle till
kronan utgöras och för kollegiets räkning i ”Bankuen” insättas.
Ägarna skulle dessutom ”själfwa skogen varsamt hantera”,
varjämte tillägges att någon minskning i rekognitionsavgiften ej
kunde ske, huru än skogen håndhaves, ”eftersom tionden och
hammarskatten alltid til K. Maj:ts och chronones säkerhet följer siälfwa
wärken åt.”

Denna sistnämnda bestämmelse återkommer ganska
regelbundet i de efter denna, tid utfärdade privilegierna. I ett den 17 april
1741 utfärdat privilegiebrev för Skagersholms bruk i Skaraborgs
län förekommer dessutom tillägget att avgiften beräknades ”för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:53:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/zimm/1918-1919/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free