Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade trakter, dår man känner kriget’’. Alltså: om de övriga
trakterna halt samma direkta erfarenhet av kriget — hur skulle då
voteringen ha utfallit?
Vandervelde skiljer vidare mellan ”nationalitet” och ”folk”.
Han har svårt att draga gränsen, och utreder ej om ”folk” är rätt
och slätt liktydigt med ”invånare”. Räknar han de i Elsass sedan
50 år inflyttade tyskarna till det elsassiska ”folket”? Eller ställer
lian dem utanför — således även utanför de sedan flere sekler i
Elsass bofasta tyskarna? I dylika distinktioner, i nästan olösliga pro- <
blém utmynnar en konsekvent nationaldemokrati. Vi komma
tydligen ingen vart med de gamla begreppen, därför att den
ekonomisk-materiella bakgrunden till dem förändrats.
Gentemot den belgiska minoritet, som betvivlade don slutliga
Ententesegern, framhåller han hypotetiskt de förfärande
fredsvillkor, som ett segrande Tyskland skulle pålägga. Att tro motsatsen,
säger han, ”vare en farlig illusion” — men vad är hans intryck nu
— av Clemenceaus fredsvillkor? Ater liar V. bedragits av det
”demokratiska” fantomet; han ser nu samma försök till
brandskattning och annektion och hur uppfylles krigets föregivna
Entente-mål att, såsom han formulerar, ”omöjliggöra nya anfall”?
Det är i kapitlet om ”demokratiernas överlägsenhet”. Där
prisar han dessas snabba väpning, men lovsångens värde reduceras
väsentligt, i det han fullständigt tiger om Kerenski-”demokratins”
fullständiga militära fiasko å ena sidan och å andra sidan om den
av honom hatade sovjetrepublikens väldiga utveckling av det
so-cialistisk-republikanska försvaret på flere fronter. Och utom
demokrati jublar han även över att... pangar ne vinna kriget, ty
”demokratin förfogar i världskriget över de största kapitalen.” Kan
man råka djupare ned i vulgärdemokratisk blick på tingen?-
Inne i krigsvirveln benämner V. sina egna under fredstiden
utgivna sociala och socialistiska skrifter ”en tråkig litteratur”.
Omdömet vittnar om hur han gripits av den Törsvarspatriotiskä
hynosen. På nästan alla bokens sidor graséerar den. Han fröjdas,
när arbetarne i a m mun ii ions fabrikerna villigt låta prässa sin
arbetskraft till ett maximum av ansträngning. Det är som att läsa
”Aftonbladet” eller ”Allehanda”. Yandemelde förvandlas till
borgar idealisten i försvarskrigets fanatism -— han som fordom på de
internationella kongresserna gav det kanske starkaste intrycket av
världsborgare! Han försäkrar visserligen, att han hatar kriget,
fastän det ”renat” hans landsmän, men högre an t. o. m. sin kära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
