Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvecklingar, som ej kan finna annan än våldsam lösning.Inför de
svårigheterna stannar de borgerliga politikerna rådlösa och försöker att
skyla fattigdomen på argument med att uttala nog så välmenade och
fromma önskningar, som doek ieke kan finna botten i verkligheten. Så även
Brailsford. Han inskränker sig till att påminna om nödvändigheten i att
efter behov senare justera gränser, i överensstämmelse med de olika
staternas oeh nationernas utveckling och fordringar, ändring av
konstitutioner ordinerar han allt efter behov, ny omdelning av kolonier och
intressesfärer, fri överenskommelse om handelsvägarna, om fördelningen av
råmaterial, licenser för växande industrier — allt detta ordinerar lian
med ett skeptiskt småleende och försäkran att det kommer att förorsaka
krig, om icke fri överenskommelse fäs till stånd mellan vederbörande
intresserade makter!
Just i detta avseende borde nödvändigheten av en omordning av hela
det kapitalistiska produktionssystemet, på vilket imperialismen, vilar, ha
betonats av honom. Men han fruktar att dra konsekvenserna, trots hans
stora sympati för den ryska revolutionen och dess vinningar. Han står ju
alltjämt pä borgerlig mark.
Natioualitetsfragoma, liksom ekonomiska problem, fredens
finansiering, havens frihet, Österns problem, olika statsformer och deras
ställning inom nationernas förbund diskuteras med fackmannens grundlighet
och klarhet. Demokratins spörsmål undviker han ieke ined den hos
borgerliga politiker så vanliga ängslan, utan säger rent ut att demokrati
tillsvidare blott är ett ideal, men han undviker att gå till sakens botten
utan låter i stället sin kritik utmynna i en lös antydan om bristande
folkuppfostran. I förbigående antyder han dock det centrala, när han i detta
sammanhang slinter över ett hastigt påstående, att ekonomiska intressen
kan skapa oeb organisera opinioner. Men han utvecklar ej tanken vidare
och ieke dess konsekvenser.
Jämför man den författning som han drar upp konturerna till med
författningen för nationernas förbund ä la Wilsön & Glemenceau, så
framstår den brutala imperialismen hos världskrigets ledare i skarpaste ljus,
samtidigt som man märker huru flera av de krav, som Brailssford
framställer, är absolut omöjliga, att förverkliga, så länge kapitalism sitter
i mänsklighetens högsäte.
Liksom övrig litteratur i ämnet folkens förbund ger även denna
originella och spirituellt hållna, avhandling var jo marxist en , ännu fastare
övertygelse, att endast socialismen kan gå i land med att lösa de
politiska oeh sociala problemen, att de borgerligas nationernas förbund på
förband är dömt att bli en imperialismens järnliäl, som trycker ned de
svagare nationerna ocli städse ger möjlighet till krigiska konflikter mel-,
lan do starka och deras grupper av bundsförvanter. Således: det
borgerliga nationernas förbund gömmer inom sig icke den bestående freden,
utan nya världskrig. Endast världsproletariatets International kan skapa
det folkens förbund, som kan garantera fred och fri samverkan mellan
nationer och skilda raser.
Ä. W—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
