Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stadskommendanten Klawunde, till vilken Ledebour fördes,
förklarade själv att kan inte visste anledningen till häktningen. Och
doek blev Ledebour ej frigiven. Ty hr Anton Fischer, Berlins
förre stadskommendant, ledaren för denna militärkamarilla.,, som
Ledebour tillfrågade med vad rätt man kvarhöll honom, förklarade
cyniskt: ”Med den starkarea rätt!”
Sedan Ledebour nu en gång häktats, måste en anklagelse
mot honom konstrueras. Och så tog man sig för att beskylla
honom ha varit orsaken till besättandet av tidningsföretagen,
bildat beväpnade band och uppfordrat massorna till våldsamheter.
Aldrig har det väl gjorts så svårt för en anklagad att bevisa
sin oskuld, aldrig har väl en domstol så öppet tagit parti till den
anklagades nackdel som i Ledebour-processen. Man säger inte för
mycket, om man påstår, att denna domstol — väl att märka, icke
cle tolv edsvurna utan de tre statsöom.arna — fullständigt
förnedrade sig till regeringens hantlangare.
Ty hur skall man annars förklara, att alla
försvarsadvokaternas inlagor, som skulle uppenbara de verkliga, grunderna till
Ledebours häktning och intrigspelet mot honom, men därmed
också samtidigt regeringens manipulationer, av domstolen
vägrades upptagande såsom ovidkommande. Minister Heine (ledande
högersocialist) ägde ”klara bevis” på Ledebours skuld. Let var då
redan det mycket underligt att minister Heine ej av allmänne
åklagaren inkallades som dennes huvudvittne; man måste ju dock
av hans yttrande anta, att han vore i stånd att fullt klarlägga
Ledebours skuld. Men det hände inte; allmänne åklagaren
aktade sig noga att åberopa sig på Heine. Lock det kom ännu
prydligare saker. När försvarsadvokaterna i anledning av Heines
yttrande krävde att han skulle inkallas för att edligt styrka sina
påståenden inför rätten och förebringa bevisning, blev detta krav
avslaget — som ovidkommande. Åklagaren hade velat se
Ledebours skuld dokumenterad särskilt i ett enligt påstående av
Stor-Berlins revolutionära ledning författat upprop, som påstods ha
författats under Ledebours medverkan. Försvaret hävdade, att
detta förmenta upprop författats av minister La.ndsberg
(högersocialist) och att denne därför kunde ge noggranna upplysningar
angående detta skulddokument. Rätten avslog minister
Lands-bergs inkallande som vittne — såsom ovidkommande.
Alldeles uppenbart olagligt var vidare rättens förhållande
vid hörandet av vittnet Fischer. När nämligen dennes vittnesmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
