Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta vore enligt vår mening den bästa ocli den enda riktiga
utvägen. Den duger till och med att praktisera, även under
privatkapitalistisk®. förhållanden, dock alltid under förutsättning av att
man har tillgång till en ordentlig produktionsstatistik.
Guldet självt är ett bytesmedel, icke en nyttighets var a; det
är redan därför olämpligt som grund för pänningvärdet.
Bytesmedlen bör stå i ett bestämt förhållande till produktmängden i
landet, ty det är denna som skall mätas med bytesmedlen.
Yi hysa ingen förhoppning om ia,tt någon inom det
nationalekonomiska skrået skall gilla förslaget, eller ens ägna det någon
uppmärksamhet. Yi har många professorer i nationalekonomi,
men ingen nationalekonomi och framför allt ingen med förnuft uti.
När man i vårt land utsläppt för mycket sedlar och därmed
fördyrat folkets nödvändighetsvaror så innebär detta en indirekt
beskattning. Man tar pangar där de inte fins, nämligen bos de
fattiga.. Samma skådespel upprepas, fastän på frivillig väg, ge-,
nom statens premieobligationslån. Den gamla bilden om
präst-säcken får alltmer sin .motsvarighet i statskassan. Praktiskt taget
är det så, att de oerhörda kapital, vi behöver för våra
improduktiva utgifter, till en allt talrikare byråkrati, våra utgifter för
kommissionernas slöseri och för vår utilitarism — liksom de
krigförande staterna, för sina krigsntgfter — icke hunna anskaffas
utan att massorna ställas på svältranson. Det är problemet i all
sin enkelhet. Men när man säger detta, så tror inte folk att det
är så, emedan, de inte förstår saken och — emedan nationalekono- ■
merna inkrångla problemet till obegriplighet.
Den av de i diskussionen deltagande, som genom sin
orädd-het skulle stå oss närmast, professor Wieksell, är doc-k, även han,
endast det liberalistiska inanchesterdömets man. För åtskilliga år
sedan förklarade han sig gilla rekognitionsskogarnas bortlämna.nde
till privat exploaterande och helt nyligen har han i en artikel i
D. HST. angripit böndernas äganderätt utan att ha ett ord mot de
stora bolagens jordrofferer från staten och enskilda, På alla. dessa
punkter är han motståndare. till modärn arbetare- och
bondepolitik. Hans ståndpunkt har fört honom närmast den aggressiva
bolagsjuridik, som har sin sköldborg inom den högre
bolagsfinaii-sen samt Järnkontoret och som föres1 fram av yngre, karriärlystna
juristtuppar. Deras mål är att riva ned allt som fins kvar av
statens regalrätt till jord och naturrikedomar här i landet. Att stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
