Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen argumentation är dock absolut ofelbar. Lenins
bevisföring i sin klara skärpa och sitt förtjänstfulla rättställande av cle
av motståndarna ur sitt rätta sammanhang rubbade ciaten ur Marx’
och Engels’ skrifter får endast större värde, om vi genast påpeka
ett pair förbiseenden. Lenin säger: ”Då” — år 1891 — ”höll
utvecklingen hän mot imperialismen — både i fråga, om trusternas
fullständiga -herravälde, i fråga om jätteibankernas. allsmäktighet
och den grandiosa kolonialpolitiken o. s. v. — ännu just på att
hörja i Frankrike och var ändå svagare i Nordamerika, och
Tyskland.” Eör denna tidpunkt är det dock fastmer så, att Nordamerika
gick i spetsen för trustväsendets utbredning och att Tyskland följde
efter hack i häl med sina priskarteller. Båda dessa länder
företedde redan tidigt den must modärna industridriftstypen — en
omständighet att beakta vid bedömande av Förenta staternas1 slutliga
deltagande i världskriget.
En annan anmärkning gäller socialchanvimsternas fraseologi.
De tala, om ”republikens och revolutionens försvar”. Då-
Sovjet-Ryssland även försvarar ”republik och revolution”, borde kanske
redan här ha markerats den materiella olikheten bakom en eljes
förvillande lika lösen.
Men för övrigt söndersmular Lenin fullständigt alla
mellanman och dunkelmän. Obevekligt sträcker han ut den
Marx-En-gels’s’ka. dialektikens perspektivlinjer över .deras krokvägar och
felslut. Han ger en träff andt- fcaraktäristik av imperialismens och
hankväldets olycksdigra invärkan på ”demokratin”. Redan, en
Engels visar klar blick för beskaffenheten av en maktutövning
genom den parlamentariska val-demokratin, i det den allmänna
rösträtten är ett instrument föir bourgeoisiens herravälde. Den är på
sin höjd ”en mätare på arhetaireklaissens mogenhet. Mer kan och
kommer den aldrig att vara inom den nutida staten”, varvid Lenin
tillfogar, att just detta ”mer” är det .markanta. för opportunisternas
uppfattning och just det, som konstituerar dera.s antirevolutionära
reformism.
Givetvis ägnas en utförlig framställning åt ”statens”
mångtydiga och vaga begrepp. Staten som frukt av en. historisk
utveckling, goto. produkt av sociala, jordskred och förändringar är
enligt Engels en produkt av klassklyvning. Det håller givetvis
streck. Men Engels fortsätter tankekedjan. Feodalklasserna för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
