Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
övervinnas och. ersättas med det för massorna enda förnuftiga eller,
såsom Marx skrev om Pariskommunen: ”Kommunen skulle icke
vara en parlamentarisk, utan en arbetande korporation samtidigt
såväl lagstiftande som administrerande ’ ock ”den allmänna
rösträtten skulle tjäna det i kommuner organiserade folket till att för
sina företag leta reda på arbetare, uppsyningsmän, bokhållare
liksom den individuella urvalrätten till detta ändamål tjänar varje
annan arbetsgivare’ ’.
Detta uttalande av Marx, som ju tydligt bryter staven över
pnrlnmentiskriehinismen och pefcär hän på ansatserna i våra dagar
till rådssystem, ha soeialchauvinister och opportunister behagat
”glömma”. Vi känna ju från våra egna strider igen Brantings
infama försök att stämpla isom ”anarkism” all kritik av den
rådande parlamentsdemofcratien. Här säger Lenin bl. a,: ”Det är
intet under att proletariatet i de parlamentariska
”föregångslän-derna.” känner äckel vid anblicken av sådana ”socialister” som
Scheidemann, David, Legien, Sembat, Reaudel, Henderson,
Van-dervelde, Stauning, Branting, Bissoloti m. fl., som allt oftare
skänkt sina sympatier åt anarko-syndikalismen, oaktat denna är
opportunismens köttsliga broder.” Det är hårt, men sant. Idén
om arbetande parlament — direkt ingripande, kontrollerande,
permanenta, aktiva i en rådsförfattning — utför Lenin vidare. Det
gäller icke att angripa själva representationsprincipen eller
dele-gationsprincipen. Den blir kvar, framhåller han, men väl
”parlamentarismen såsom arbetsfördelning mellan lagstiftning och
administration, såsom privilegierad- ställning för ide deputerade”. Denna
anmärkning bar så mycket större betydelse som omisskänlig är
tendensen Sitt byråfcratisexa parlamenten och samtidigt giva
regeringar och ämbetsverk — den administrativa makten — ett. sådant
övertag, att parlamentet stundom nedsjunker till en fullständigt
själlös apparat. Det är av Sovjet-Ryssland vi skola lära, om det
ändock ej till sist är möjligt att bygga ett samhälle, där
funktionerna., utsträckta över hela det sociala livet, kunna utövias utan
att en byråkrati behöver uppstå. Problemet är svårt, desto svårare
som ju samhällets socia.listiskiai uppbyggande måste ske på.
storproduktionens, d. v. s. den ehonomisha centralisationens grundval.
Detta, senare betonar Lenin, såsom den klarsynte
vetenskapsman han är just i sin. revolutionära, verksamhet. ”Låt oss orga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
