Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rater, vi måste lör en minut förflytta oss till iden tidens atmosfär för att
kunna uppskatta lians förjänster. I denna sal finn-s inånga som levat i
emigration. Även på min lott har fallit några år av detta liv, men vad
betyder vår emigration mot den som P. fick uppleva! I 30 år liar han
tillsammans med Axelrod varit en biltog man. När vi kom utomlands, hade
vi redan våra illegala tidningar, vi korresponderade med arbetarna i
Ryssland, vi var ej mera en liten grupp — vi var en myckenhet efter
1905. Men försök försätta eder i de förhållanden som rådde för 30 år
tillbaka. En liten grupp revolutionärer utkastade i främmande land utan
minsta ljusning till ett bättre i hemlandet, genomgående en massa
personliga försakelser ... Plekhanoff svalt under många år i utlandet och hlev
därtill utskrattad av den dåtida revolutionära intelligensen som inte
trodde på arbetarklassen. Och P. är stor därigenom, att han under den
tid, då arbetarklassen nyss började visa livstecken, när han endast märkte
en enda svala, som ännu ingen sommar ger, att han då. trodde på denna
arbetarklass och då redan förkunnade dess kommande hegemoni; han hlev
stor då han blev hatad av hela det egendomsägande Ryssland. Hela
ibour-geoisin och de s. k. revolutionärerna, vilka nog räknade sig som
socialister men i värkligheten ej skakat av sig bourgeoisiens gamla Adam.
P. hade lyckan att se hur det frö han sätt grodde och gav riklig
skörd. Till honom kommer i hans landsflykt på 1900-talet den första
ple-jaden av arbetarklassens kommande ledre med Lenin och Martoff i täten.
De infann sig utomlands och åtog sig redigeringen av den första
revolutionära tidningen, i vilken de bästa programartiklarna härrör från
Plekha-noffs penna.
Vi vet, att den senare förnyade mensjevikredaktionen i Iskra under
första revolutionen utgav en hel rad artiklar ur den förra Iskra, men
den utgav ej P:s glänsande artiklar, vilka tjänade som has för
utbyggnaden av en rad taktiska åtgärder av revolutionens värkliga ledare.
1901, då arbetarrörelsen ännu var ytterst syag, då enstaka
terroristdåd ansågs avgörande, då de flesta ej trodde på att arbetarklassen skulle
bli en allvarsam faktor i den närmaste framtiden, fortsatte P. att
upprepa detsamma: arbetarklassen kan ensamt överta hegemonin i denna
rörelse! Han som marxist-lärd, kammartebretiker om man så vill, han som
1901 suttit utomlands i 30 år, uppställde frågan om gatustrider,
sysslade speciellt med militära spörsmål, skrev i’ Iskra artiklar om a-tt
gatustridens taktik bör inläras, huru st<rådsstängsel skall anbringas m. m.
Då skrattade förnuftigt folk åt P. och lyckönskade varann med att ej
vara lik ’denne syndare och dåre som sysslade med sådana bagateller som
frågan om gatustrider. Men P. blev stor därigenom, att han 1901, fyra år
före vår första revolution (när revolutionen vinner blir alla
revolutionärer) under en tid av den mörkaste reaktion förklarade han för vårt
lands samt den öviga världens arbetare, ”att utan er diktatur kan ni ej
störta bourgeoisin; man bör ej glömma >att grundfrågorna i vårt liv
av-göres med vapen i hand, man bör lära sig gatustridens betydelse och dess
taktik”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
