Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medeltida skråen står som föredöme. Något nytt har guildismen icke att
ge arbetarna, den endast understryker marxismens sanningar, där den
går gemensamt och tagande lärdom av den, och illustrerar marxismens
säkerhet, då den skiljer sig och antager andra metoder. I.kritiken kan
den komma med aktuella inlägg, men den bas, varpå den fotar dessa, är
falsk, vadan inläggen icke träffar marxismen, utan blir tomma, vackra
slag i luften, eller visar sig möjliga att omplantera i marxistisk mark.
där de är vida fruktbarare än i guildisiriens småborgerliga jordmån. I
detta avseende är även guildismen värd att studeras och ger material åt
revolutionären.
Internationalist.
Bertrand Russel!: Vägar till irihet.
Bertrand li ussel!, den värdsberömde engelske matematikern och
filosofen, bör till de få borgerliga andar, som bela kriget stått mänskligt
neutral i kartstaternas krig och lidelsefullt partisk mot- mördandet, för
släktets och framåtskridandets sak. ’Han bar också av sitt lands härskande
ehauvinistpöbel fått några månaders fängelse som straff för att han varit
hederlig. I en förut i denna tidskrift omnämnd bok har R. visat, hur han
likt alla ärliga stora andar inom bourgeoisin allt mer orienterat sej åt
den revolutionärt socialistiska sidan. Hans nya skrift är en fortsättning
i utvecklingen till större klarhet.
Russell ser mänsklighetens framtid möjlig endast åt det håll, som
socialism och anarkism, med sina inbördes så olika linjer, doek bägge
antyder: det nuvarande samhällets avskaffande. Men han ser farliga
tendenser och påtagliga brister bos båda lärorna, sådana de officiellt
uppbärs och vill för egen del en syntes i syndikalistisk och än mer
”guildsocialistisk” anda. (Om guildsocialismon se en annan recension i
detta häfte.) Om än förf. i sin sammanblandning ,av krigsårens
borgerliga och högersocialistiska ”statssocialism” och den revolutionärt
marxistiska socialismen får en viss obefogad räddhåga för åtskilligt i
socialismen som sådan, så bar han icke desto mindre åtskilligt att ge även oss,
kritiska påpekanden av värde och tankeväckande uppslag. Och även om
han är för räddhågad att gå den gunås enda framkomliga vägen vid
raserandet av det gamla borgarsamhället: klasskampsvåldets, ett problem
som han f. ö. föga igår in på, så är lians byggnadsritningar till det nya
frihetssamhä.llet mycket nära besläktade och oftast ej alls oförenliga med
dem den kämpande kommunismen’ förfäktar. Intressant är ,att finna den
nära beröringen mellan guildsocialismens decentralisering till
självstyrande industriella enheter, omhuldad av förf. såsom bättre än den
borgerliga ”demokratins” geografiska, parlamentarism, och
proletärrevolutionens nya styrelseform sovjeten.
Översättningen är i stort god, men översättaren tycks ej ha
tillräcklig bekantskap med den svenska socialistiska terminologien. Att kalla
kapitalets ackumulation för anhopning eller Kommunistiska manifestet
för Kommunist-manifestet, liksom att återge dettas slut med satsen ”Alla l
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
