Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta om högern i Luzern och speciellt cle tyska
högersocialisterna, som befann sej i sådan motvind och upplösning att de t.
o. m. röstade på två resolutioner på en gång men som med de små
nationerna behärskade situationen i st. f. att, som sej bort, helt
enkelt bli utsparkade!
Konferensens vänster utjordes av den internationella
socialistiska centern. Där var de ledande: Friedrich Adler, som nu tycks
ha sackat baklänges och mast pratade om att vi är alla syndare,
men ville möta bolsjevismen med skäl, ej våld, och ville förena
andra och tredje Internationalerne, vidare engelsmannen
MacDo-nald, en välvillig men svag man av Haases typ, den något
kraftigare fransmannen Longuet, numera partimajoritetens ledare, en
smula mer sympatisk mot kommunismen, samt de två tyska
oavhängiga, Hilferding och Crispien, som bägge likt sitt parti är på
god väg till Moskva och bägge höll starka ianföranden för den
proletära. diktaturen. De var Luzerns yttersta vänster och lovade att
ej stanna i andra Internationalen om denna, ej kastar ut de
förrädiska •scheidemännen. Crispien fann det vara nog med fraser —
”värdsrevolutionen står på dagordningen”! Hilferding hävdade,
att krisen inom Internationalen kan hävas först när de
socialistiska partierna tar initiativet till kamp för den politiska maktens
erövring och ej mer bana haltar efter de revolutionära händelserna.
”Internationalismens tanke har vunnit mark så mycket mer sedan
de demokratiska illusionerna blivit fullständigt och grundligt
förstörda.”
Resultatet.
Luzern-konfereijsens betydelse får man tämligen klar, om
man avlyssnar de däri deltagande parternas egna omdömen. Det
är ett utmärkt betyg socialpatrioten Renaudel gav sin
International under förhandlingarnas gång, då han fastslog dess Vanmakt
”ehuru det i själva värket aldrig funnits en mera revolutionär
situation”. Vorwärts kommenterar Luzern med att konstatera ”den
internationella socialismens vanmakt gentemot den segrande
entente-imperialismen” och finner i konferensen ”en hel mängd av
halvheter och ouppriktigheter som till sist förlamar
Internationalens aktionskraft och leder därtill att, ’ehuru det i själva värket
aldrig funnits en mera revolutionär situation’, också aldrig de kontra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
